Eyeline

Nils har haft feber sen i måndags kväll. Idag är det måndag igen. Väldigt många dagar inne i huset med andra ord.

Vi har ju fått möss i huset. Idag kom en kille ifrån Nomor för att kolla vart de möjligtvis kom in och höll hus. När grabben står med huvudet upp i taket för att kika på vinden kommer Nils på den briljanta idén (killen trodde säkert han var safe där uppe en stund, efter det att Nils redan tjatat hål i huvudet på honom om ditt och datt) att han ville visa sitt rum. Så han bjöd in killen på sitt rum. Muskillen var artig nog att tacka ja och Nils visade stolt upp sitt rum och alla sina grejer, med stor inlevelse och ljudeffekter, tills jag tyckte att nu var det alldeles nog. Då tyckte Nils att jag skulle visa mitt rum.

Jag ska inte säga att jag var frestad att visa mitt rum direkt, men det var läääänge sen jag träffade folk…

I alla fall, när Nils frågade om han fick visa sin gitarr (som han fick när han fyllde år), då la han benen på ryggen. Smart drag! Jag hade tyvärr inte samma val.

Tagged with:
 

Nu är det höst!

Nu är det med all säkerhet höst. Jag gillar höst. Det är kallt, löven är gula, naturen är vacker och luften är klar. Det allra säkraste tecken på höst och kallare väder verkar dock vara att hyresgästerna är tillbaka… eller åtminstone en, än så länge. Det rasslar och trippar i mellantaket. Jag väntar med olustig spänning på vart den första synliga ska dyka upp. Möss var verkligen mycket sötare innan vi hade med dem att göra. Jag gillar inte möss. 

Tagged with:
 

Apropå det förra inlägget, så kan jag väl ändå villigt erkänna att hon är väldigt söt ändå. Speciellt de kvällar Calle lägger henne. Nej, men se här, det går ju inte att inte tycka att hon är söt:

dsc02246 img_0047 img_9399 img_9622

Tagged with:
 

Alltså, hur många inombordsutbrott kan en få innan en får hjärtinfarkt eller att det pyser ut genom öronen? Varje läggning med Lina tar mej 5-10 inombordsutbrott närmare vad det nu är som händer i alla fall.

När Calle lägger Lina tar det typ 5 minuter. Han stryker henne över ögonen när hon dricker sin mjölk och sen somnar hon.

När jag lägger Lina äter hon sin mjölk och jag stryker henne över ögonen och så somnar hon… tror jag! ALLTID, tror jag det! Sen går det 1-2 minuter, sen hittar hon en magisk extra energi. Då hon tar sin lilla pluttiga hand och snabbt som blixten sliter hon ut nappen och kastar iväg den. Hinner jag då inte med och hon hör hur den landar på golvet, DÅ… DÅ är det kört. Då finner hon så mycket extra energi att hon vaknar helt igen. Landar den inte på golvet, då hittar hon sakta, sakta lite energi, tills hon är vaken igen. För får hon tillbaka nappen, kastar hon den snart igen. Får hon inte tillbaka nappen, då vaknar hon därför.
Sen flyger det nappar hejvilt. Så många nappar att mitt napplager på 5-6 nappar tar slut… två gånger tar det slut. Och varje gång jag måste samla ihop dem från golvet igen. DÅ vaknar hon en aning.
Det är då alla mina inombordsutbrott bubblar!
Det är då jag överväger att knacka henne lite lätt på nåt bra ställe i huvudet. Det är då jag letar nånstans i minnet efter om jag inte hört nåt om nån punkt på kroppen som gör att en somnar så fort nån klämmer där. Det är då jag funderar på att strypa ut henne, ni vet, bara strypa lite, så hon liksom somnar.
Men sen, helt magiskt, oftast minst 40 minuter senare. Då somnar hon.

Och DÅ, just DÅ, då är hon faktiskt inte ens söt när hon sover… men sen går det en halv minut, och sen blir hon ganska söt igen.

img_0177

Tagged with:
 

Som en reversed skalbagge

Alltså, typ det värsta som kan hända på natten, är att jag råkar hamna på magen när jag sover. För hamnar jag på magen, då tar jag mej knappt tillbaka… lite som en skalbagge, fast tvärtom. På nåt sätt protesterar ryggen och det gör så sjukt ont och tar alla krafter att vända mej tillbaka. Innan graviditeterna var det min favoritställning. Under graviditeten gick det inte att sova på mage av förklarliga anledningar… och nu går det inte av oförklarliga anledningar.

Så inte nog med att barnen snurrar och stör en på natten, så har de dessutom sett till att jag inte kan sova på mage. Jag tror jag ska träna Lina i att vända runt mej tillbaka när hon märker att jag hamnat på mage.. eller ännu bättre, träna henne lite som en sån där hund som kan förutse epilepsianfall, fast träna henne i att väcka mej när hon märker att jag är på väg att snurra över.

Tagged with:
 

Lina vaknade totalt genomförkyld. Barn är inte kloka nånstans. De har inte ens vett att vara sjuka när de är sjuka. Vilken vuxen beter sig så här när den är sjuk liksom?!

img_0112

Tagged with:
 

Elin – the bull whisperer

I morse upptäckte vi att grannens tjur hade smitit. Jag tänkte ha vänligheten att locka in den i hagen igen, så jag traskade ut med ett paket knäckebröd i handen och i Calles alldeles för stora gummistövlar. Mina stod i andra hallen, så de kändes för långt bort. Jag tänkte ändå att det skulle bli en lätt match. Jag kände mej lite som en bull whisperer.

Det goda modet försvann rätt fort. Han ville bara äta mitt knäckebröd om jag stod still och höll det precis under nosen. På det sättet kom han inte många meter. Jag fick ge upp och gå hem.

img_0099 img_0100

Och när jag kom hem höll gräsklipparen på att smita också. Den var dock lättare att få fatt på.

img_0102

 

Efter detta fick jag följande sms av ägaren:

img_0110

Jag vet fortfarande inte om det är brodern eller tjuren som gillar svarta bananer. Ingen av dem verkade överförtjust. Vi gick där och lockade, föste, ropade, lirkade och svor i en timme innan vi gav upp. Jag gick till och med ner mej i ett dike. Tjuren är dock fortfarande på fri fot, men nu har mörkret lagt sig, så nu ser vi den inte längre. Och det man inte ser, finns väl inte?! Och jag får väl ge upp titeln som bull whisperer också.

Tagged with:
 

Behöver tips på undanflykter, please!

Ok, jag gjorde ju ett försök till att börja träna för ett tag sen. Det gick ju ganska bra, tills jag blev sjuk, sen kom jag aldrig in i det igen. Ok, jag blev sjuk efter första löpturen, så det kanske inte var så mycket att komma in i igen. Sen gick mina skor sönder. Då går det ju inte alls att springa.

Nu är jag frisk och har skaffat nya skor. Så vad finns det för undanflykter nu?

img_0097

Ingen som tar ungarna när Calle jobbar på carporten. Nope, det funkar fint att träna backintervaller på baksidan på gården. Så fint att jag ville kräkas. Är det bara att bita ihop att köra på nu eller finns det nån som kan ta mej ur det här?

img_0098

Får väl i och för sig erkänna att det känns riktigt bra när illamåendet lagt sig. Och ja… visst hade det kanske varit bra om jag hade krattat istället. Men nu hade jag ju ursäkt för att slippa undan… måste ju komma igång med träningen.

Tagged with:
 

En solnedgång av sällan skådat slag

Här hemma byggs det carport. Till helgen ska det bli regn och nu måste taket upp över virket som inte vill ha regn. Calle sliter på och jag försöker hålla barnen nån annanstans. Relativt bra arbetsfördelning.

Har ni sett en sån vacker solnedgång nån gång? Nä, jag tänkte väl det!

img_0079 img_0080

Tagged with:
 

Vad ända in i…?!

Idag kastade jag en blick ut genom fönstret. Vet ni vad mitt högra öga skådade? Det vänstra. Nej då, jag hade dock en lärare på högstadiet som hade kunnat svara så på den frågan.

Men i alla fall, när jag tittar ut genom fönstret så får jag mej en ordentlig chock. Jag får nämligen syn på detta:

img_0066 img_0067 img_0068

Ser ni vad han har på sig? Han får syn på att jag försöker smygfota honom där mitt i och försöker röja undan bevisen, men inser nog att det redan är försent.

Nu nynnar han ibland på Rubins OCH han har snott Nils keps, som han i sin tur har snott av Lina. Jag ska nog köpa en egen åt honom… och en tröja… och kanske en skiva. Det blir nog bra det här.

Tagged with:
 

Idag var det dags att städa Nils rum. Det har sett ut som en fyra, fem tromber har gått fram där länge nu. Nils var lagom behjälplig och la sig på sängen för att skriva lite istället. Med jämna mellanrum kom han och frågade vad han hade skrivit med sina små krumelurer. För det allra mesta: absolut ingenting, inte ens en bokstav… eller möjligen en, men inte mer.

Efter att ha bett honom hjälpa till sjuttioelva gånger kom han med den här sidan i boken och frågade vad det stod:

IMG_9919

Jag: Det står “mamma, nu ska jag hjälpa dej att städa!”
Nils (ser fundersam ut i en halv sekund och sen skiner han upp): Ja, men va bra! Då är det väl bäst att jag gör det nu då!

Sen började han städa! Vad hände där? Och framförallt; skulle det kunna funka på att lära honom att ta på sig strumporna själv också?

Tagged with:
 

Så var det dags för första vabben. Nils var riktigt risig när han klev upp i morse. Hostig, snorig, hes och svullen i halsen. Enligt honom själv så var problemet:

“De vita blodkropparna äter inte upp de farliga, gröna blodkropparna!”

Det hör ni ju själva, att det kan ju aldrig vara bra! Så helt klart vabläge i väntan på att de vita blodkropparna hunnit äta upp alla gröna blodkroppar.

Tagged with:
 

Äntligen lite Dalaluft

Så äntligen tog vi oss iväg en helg till Dalarna, men hela sommaren hann nästan passera. En jättemysig helg, som borde ha varit längre. Två nätter i mammas och pappas stuga, bärätning (för vissa), trädröjning (för vissa) och bara vara (om man inte hade haft en röjarLina att ränna efter). Lite bilder för den som vill:

IMG_9849
Efter en lång biltur var det skönt att komma ut och sträcka på benen.

IMG_9850

IMG_9856
Nils tyckte att trädet med gubben såg läskigt ut. Lika bra att röja bort det, efter att ha försäkrat sig om att det inte skulle börja prata med honom under tiden.

IMG_9859
Lina spenderade en stor del av tiden vid lingonstubben

IMG_9861 IMG_9865
“Åt vilket håll ramlar den mormor?”

IMG_9866
Sen Nils var på Svenne Rubins för 3 veckor sen har han bott i sin Rubins-keps… eller hans har redan gått sönder och nu är han inne på Linas (som utan protester lånade ut sin 😉 ).

IMG_9868
“Fiskar” lite i dammen

IMG_9869
Nils och en skadeskjuten morfar
IMG_9872

IMG_9873

IMG_9877
Vid Björnstenen. Nils pekar ut vilken nalle som är hans.

IMG_9882
Vi hälsar på i trollgrottan från trollbröllopet. Tyvärr hade trollgrottan förvandlats till en stuga igen, men det var spännande ändå. Lite läskigt var det allt om nåt troll skulle komma gående och med lite tur kunde man hitta kvarglömt trollguld.

IMG_9885

Score! Dock inte utan en viss oro att ett troll skulle komma och vilja ha tillbaka dem.. som ni kanske ser på ansiktsuttrycket.

Tagged with:
 

Vi är ute och går. Nils har länge velat testa ett rönnbär som är moget, eftersom han konstaterade att de är väldigt sura när de inte är mogna. Egentligen vet han ju att de alltid är sura, men han måste ju ha nåt att tjata om… det hör ju liksom till när man är trotsåring. Idag såg de ganska röda ut och jag tänkte att det är väl lika bra han får ett så är det tjatet ur världen.

Nils: Idag tänkte jag prova att äta ett rönnbär.
Jag: Ok, vi kan ta ett när vi kommer till farbror Rune.
Nils: IDAG!?!?
Jag: Javisst..

Vi går tyst ett tag. Några minuter senare:

Nils: Sen när vi kommer till farbror Rune ska du säga till mej att jag inte ska äta nåt rönnbär idag.
Jag: Men du får det.
Nils: Nej, du ska säga till mej att jag inte får det!
Jag: Ok!

Vi kommer till farbror Rune och Nils tar ett rönnbär och tittar på mej:
Jag: Nils, du får inte äta det!
Nils (blir arg): Men jag VILL äta det! Nu gör jag det!
Jag: Ok!
Nils (tittar surt på mej): Men mamma, nej! Du ska säga till mej att jag inte får äta det!

Jag talar om för Nils att han inte får och han blir argare och argare för att han inte får. Tillslut låtsas han att jag råkar slå det ur hans hand. Han gråter en skvätt!

Nils: Dumma mamma, nu kunde jag inte äta det!
Jag (aningen förvirrad vid det här laget): Ska jag hämta ett nytt?
Nils: Nej, nu är det försent.. tyvärr!

Sen traskar han glatt vidare. En hade ju kanske tycka att det vore lättare att bara ha sagt att han inte ville ha ett… men inte när en är trotsåring. Då var nog det här den enklaste vägen ur en rejäl rönnbärsknipa.

Tagged with:
 

Jag känner mej inte jättesmart eller vidare vaken, när jag sitter och muttrar för mej själv över hur lite sourcreamchipsen smakar, för att senare (efter typ halva skålen) konstatera att jag inte äter sourcreamchips utan lättsaltade. Oflyt! Men annars är det en rätt hyfsad lördag….

Tagged with:
 

Klippte mej idag. Frisören tyckte det var en kul grej att ta en bild före och en bild efter. Nu ser jag hur illa det såg ut före… och antagligen anledningen till att jag alltid hade knut i nacken. Nu känner jag mej lite fräschare.

Det påstås att det åkte av så mycket hår att det hade räckt till en kudde. Det tvivlar jag inte på. Jag är ganska säker på att vågen skulle visa på minst ett kg mindre om jag vägde mej.

IMG_9505

IMG_9506

Tagged with:
 

Blixten

Idag var det första gången på säkert snudd på 2 år sen, som jag var ute och sprang. Jag flög fram som en oljad blixt i spåret med solen som mitt sällskap. Ok, till att börja med kändes det som att jag skulle dö i spåret, men när jag hade kommit över det och utmanat mej själv att öka, så var det ju faktiskt inte så farligt. Fast konstigt nog hade jag förträngt att man blir svettig och att man flåsar när man springer.

Ni ser, flashigt eller hur!? Ni förstår vad folk skulle ha undrat (om det hade bott så mycket folk här), om det var blixten de såg när de såg nåt orange glimta till i skogen.

IMG_9449

Tagged with:
 

Vilken pokémon har minst humor?

Jag hittade den här bollen i hallen:

IMG_9329

Nån mer än jag som tänker “pokéboll”? … Just det, tänkte väl det!

I alla fall, så tänkte jag: “pokéboll!” och plockade upp den, sprang in till Calle och kastade den på honom och ropade “KÖR POKÉBOLL!”.

Calle, som var helt inne i ett spel, tittar upp på mej (inte helt glatt), kastar tillbaka bollen (lite hårdare än nödvändigt) och muttrar nåt om pokémon och pokéboll.

Tagged with:
 

Linas ena sko försvann nån gång vid lunchtid. I eftermiddags åkte vi till stranden. Jag letade, som en tok, efter Linas sko, men hittade den inte. Hon fick åka utan skor.
Vi kom hem. Jag letade vidare efter Linas sko. Hittade den inte. Hittade andra av Linas udda skor dock… alltid nåt.
Jag gav upp!

Efter läggdags ska vi ta lite vin som blev kvar sen middagen… det blev så lite kvar i flaskan efter lite vin, så det var lika bra att ta allt. Tur var det, för när jag öppnar glasåtervinningslådan och ska slänga flaskan ligger skon där. Vin är bra!

Sen blev det vin på balkongen, ända tills getingarna jagade in oss, för att vi försöka måla staketet utanför deras bo. Tycker att det borde ligga i deras intresse också att ha ett fint staket, men tydligen inte.

Meeeeen… vi har vin och skon är hittad.

IMG_9327

Tagged with:
 
Tagged with:
 

Små avtryck

Här är Nils och Linas hand- och fotavtryck, som vi gjorde runt deras 1-årsdagar. Jag har alltid tyckt att Nils varit en bigfoot. Vi hittade inga skor här hemma som Lina kunde ärva nu. Detta kan förklara saken:

IMG_8834

Tagged with:
 

Fem kvällar förra veckan fotograferade jag Lina när jag skulle gå och lägga mej. Oj, vad det är svårt att inte pilla på henne när man tittar på henne.

IMG_8713 IMG_8721 IMG_8728 IMG_8729 IMG_8835

Tagged with:
 

Vi har slutat dregla nu…

Vet inte om ni kommer ihåg dregelinlägget när vi spanade robotgräsklippare. Vi har slutat dregla nu.

IMG_8720

Sååå skönt, vi älskar den! Jag njuter varje gång jag ser den.
Den låter lite som där såna där databurkar tänkte förut när den rullar förbi.
Vi har inte döpt den än… det är ett mycket viktigt beslut nämligen. Någon som har ett förslag? Vi har några namn på lut, men är inte överens. Tänk att det gick snabbare att namnge barnen än gräsklipparen.

Tagged with:
 

Lina, lite drygt ett år

I torsdags fyllde unga fröken ett år… ett helt år! Det är helt otroligt när man börjar tänka på vad som händer på ett år egentligen. Från en alldeles liten hjälplös pys, som knappt kan äta… till en lite större och egentligen kanske bara aningen mindre hjälplös pys… men som kan så sjukt mycket mer.  Att så mycket händer på ett år är helt svindlande. Att kroppen är förinställd på att vad som ska hända och nära.
Det är helt fantastiskt att få se all utveckling. Lika spännande som första gången med Nils, men då iakttog jag nog allt lite mer noggrant. Nu plötsligt kan hon bara göra saker.

Helt otrolig är hon i alla fall, vår lite busunge och solstråle. Alltid glad och full i bus. Så himla söt när hon sover… och äter… och skrattar… och ja, allt.

1

Alldeles ny

2

Jävlas inte… ok!?

3

.

4

På Gran Canaria

5

Blivande brandman kanske

6

Tittut!

7

Födelsedagsfin!

8

.

9

Det ska synas att en ätit tårta väl… även om det inte var det godaste hon ätit.

Tagged with:
 

Jag hade sån himla tur… och så himla snabba fingrar… att jag för en tid sen vann ett alldeles unikt Kolmårdenbesök. I torsdags-fredags var det äntligen dags för själva besöket.

Visst hade vi blivit lovade att träffa båda elefanter och lejon på nära håll, men det var så otroligt mycket mer.

Jag vann resan på en tävling som Arvid Nordquist ordnade. När vi kom dit var det ett glatt gäng säljare m fl som vi träffade och skulle spendera resan tillsammans med. Efter en lunch fick vi gå ut i ett Kolmården som var stängt för andra besökare. Jag slänger upp lite bilder samtidigt som jag berättar mer vad vi fick vara med om, för er som orkar med att läsa det.

IMG_8440

Vid tigrarna hittade vi en skötare som gav oss en boll att rulla på vår sida glaset, som tigrarna jagade på sin sida. Kul att se dem leka.

IMG_8443

Sen kom ett par kameler och mötte upp oss. De höll på att fälla vinterpälsen så de såg aningen skabbiga ut. Vi fick klappa dem och veta allt vi undrade. Ganska lustig konsistens på pucklarna, lite studsigt.

IMG_8448

Efter kamelerna fick vi gå till elefantstallet. Där träffade vi först surikaterna. Tidigare på dagen hade en rovfågel hittat in. Tur att de är på sin vakt.

IMG_8450

Vi fick kliva in till dem och de var väldigt nyfikna.

IMG_8452

IMG_8456

Vi fick se elefanterna i hagen och hade en toppenguide.

IMG_8460

Vi fick klappa på noshörningstjuren och han tyckte det var sååå skönt.

IMG_8466

Sen fick vi dricka cider hos delfinerna och se på deras träning.

IMG_8474

I lejonkulan. Ett lejon bestämde sig för att kissa in, mysigt. Vi klarade oss som tur var i alla fall.

IMG_8479

För ett par månader sen föddes små lejonungar på Kolmården. De har ännu inte fått komma ut för allmän beskådan. Så söta!

IMG_8480

Här är utsikten från tälten vi sov i under natten. Vi väcktes kl 4 på morgonen av att djuren tyckte det var morgon.

IMG_8486

Det sista vi fick göra på kvällen var att hälsa på girafferna.

IMG_8488

En tyckte att jag var väldigt god.

IMG_8496

Dagen efter var vi på spa och sen kom barnen med mina föräldrar. Här åker vi linbanan över parken.

IMG_8497

IMG_8499

Aaaoooooo!

IMG_8505

Väntan på sälshow.

IMG_8506

IMG_8509

Nils kör Skalmans bilar med mormor

En grym upplevelse som vi får tacka Arvid Nordquist för. Jättemysig dag på fredagen när barnen och mamma och pappa kom upp. Idag är det måndag och vi känner oss inte riktigt som folk än… hårt med Kolmården med andra ord.

Tagged with:
 

Jag: Jag åker och väger Lina idag i Kil.
Nils: Jag vill ha fil… Kil, fil! Nästan samma!
Jag: Ja, det rimmar.
Nils: Ja, jag kan bokstäver som rimmar.
Jag: Vad rimmar på hatt?
Nils: Hmmm, tant-rull?!

Japp… eller, alltså, va?!

Tagged with:
 

Årets första myggbett

I fredags fick jag årets första myggbett. Det verkar inte bara vara årets första, det verkar också vara årets drygaste… men som tur är, inte speciellt kliigt.
Så nu verkar säsongen vara igång, redan!?
Har ni märkt att myggor verkar ha muterats de senaste året? Förr så hörde man dem ju lång väg och de var typ bara framme när inte solen var det. Sen började de ljudlöst sväva runt i solen… och nu då? Mitt under en annalkande hagelskur.

IMG_8289

Tagged with:
 

Ikväll kände jag mej lite wild and crazy… så gissa vad som hände? Jag bara struntade att plocka ur diskmaskinen och ställa in den smutsiga disken. Jag satte mej i soffan istället.

Som alla wild and crazy-grejer, så vet jag att jag kommer ångra det i morgon.
Det är nämligen så att det tar 7 gånger längre tid att göra det med Linas “hjälp”.

Tagged with:
 

Nils är förkyld. Han kommer och gnider sin snoriga näsa mot mina byxor.
Jag: Men Nils, jag vill väl inte ha ditt snor på mina byxor.
Nils: Dumma mamma! Jag vill väl inte ha det på mina händer heller!

Nä, vi verkar inte ha några näsdukar eller papper hemma… inte i näshöjd på en 3,5-åring i alla fall.

Tagged with:
 

Calle: Nils, kan du hjälpa mej i trädgården när vi kommer hem?
Nils ser väldigt beklagande ut: Nej, tyvärr inte! Jag ska äta mitt lördagsgodis när vi kommer hem.
Calle: Men då kommer jag gråta när jag får slita i trädgården själv.
Nils: Kommer du gråta inne då?
Calle: Ja!
Nils: Men nej, jag ska se på Pippi när jag äter godis och då hör jag väl inget när du gråter.

Avd. hjälpa pappa i trädgården…. nooooooot!

Tagged with:
 
Page 1 of 7812345...102030...Last »

Looking for something?

Use the form below to search the site:

Still not finding what you're looking for? Drop a comment on a post or contact us so we can take care of it!

Visit our friends!

A few highly recommended friends...

    © 2009 Elin Drejhammar