Browsed by
Month: November 2010

Årets julvärd

Årets julvärd

Ett viktigt beslut har tagits utan att jag vetat om det. Men NU vet jag om det. André Pops blir årets julvärd. Jag tror att han kommer göra det superbra. Det finns dock två personer som jag hellre hade velat se som julvärd. Det är Anders Lundin och Martin Timell. Jag vet att Martin Timell inte jobbar på SVT men i juletider kan man ju faktiskt vara snäll och låna ut personer mellan kanalerna tycker jag.

Vem hade ni velat se som julvärd?

Bild

P.S Jag höll på att skriva Peter Pops istället för André Pops. Ni minns väl den där alkoläsken som fanns för typ 10 år sen? Smakade det persika… kiwi? Jag minns inte.

Mördardag

Mördardag

Idag har det verkligen varit en mördardag. Jag började jobbet kl 6.15, men eftersom jag skulle vara på fritids hela morgonen var jag tvungen att komma lite tidigare än så för att förbereda dagens lektioner. Efter fritids hade jag klassen hela dagen, sen direkt till fritids igen och sen en liiiten stunds planering för att hinna förbereda lite inför morgondagen. Sen var det raka vägen till Ica maxi för att hjälpa dem att inventera och tjäna lite pengar till fotbollslaget. Nu sitter jag och funderar på om jag ska förbereda resten för morgondagen ikväll eller om jag ska gå upp tidigare i morgon, åka tidigare till jobbet och tvinga Kristoffer att hjälpa mej. 13 timmar har jag i alla fall arbetat idag och jag tycker nog egentligen att jag förtjänar att vila lite.

Trötthetstecken: Jag höll på att gå från affären utan att köpa mat.

Sömnjogga, en ny träningsform?

Sömnjogga, en ny träningsform?

Är hemskt trött nu, så det blir läggdags innan 21.00. Känner egentligen att jag skulle vilja hinna träna på kvällarna efter jobbet, men det blir liksom inte av. Dels är det så kallt och dels är det så mörkt och mestadels är jag lat. Eftersom jag inte kan ge dygnet fler timmar kanske detta vore en lösning:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=4LzMAXqu8qU&feature=player_embedded[/youtube]

Hur ouppmärksam kan man bli?

Hur ouppmärksam kan man bli?

Förra veckan när jag kom hem från jobbet var det som vanligt mörkt. Det var så himla kallt också att jag genade över gräsmattan. När jag gått en bit kände jag hur det helt plötsligt luktade gran. Jag var tvungen att se mej om för hitta källan till den härliga doften. När jag vände mej om ser jag att adventsgranen är uppställd. Dessutom står den så nära där jag gått att jag hade nuddat den om jag sträckt ut armen, men ändå såg jag den inte. Då kan man snacka tankspridd. Ni ser ju sizen på granen.

Flash mountain

Flash mountain

Igår döpte Calle om forsränningen på Gustavsvik till Flash mountain. Nog för att det går snabbt som blixten när man åker den, men det var väl kanske inte riktigt det han syftade på. Det kanske var mer av den anledningen att jag flashade de i närheten förra gången vi var där. Den här gången hade alla av nån anledning bråttom att åka före mej. Säkert för att kunna vänta in mej och se om jag skulle bjuda på en till. Men tji fick de!

En riktig 1:a advent

En riktig 1:a advent

I morse när jag vaknade fick jag som vanligt, vid advent, sällskap av adventstomten vid frukostbordet. Han har kommit fram till 1:a advent varje jul sen jag var 4 år och så har han suttit där och värmt oss, sig själv och sin lilla ekorre. När jag var liten tyckte jag väldigt synd om ekorren när ljuset inte var tänt. Små djur ska inte frysa. Då brukade jag klappa den istället. Ni ser säkert att den bruna färgen är lite borta på ekorrens kropp.

När vi sen lyckades ta oss hem till Karlstad blev det lite adventsmys här också. Det var lite småläskigt att åka eftersom det var sån snöstorm, men fram kom vi i alla fall. Trevligt besök fick vi också till adventsfikat. Tror han nosade sig till lussebullarna och pepparkakorna.

Haha, är så sjukt kass på att sikta kameran

Min Tedde

Min Tedde

Den här Tedde jag tjatat massa om nu då (eller lite i alla fall). Det är den här Tedde:

(Bilden är helt fräckt lånad från Teddes facebook, men det är ok säger facebook själv)

Jag träffade Tedde en av min första dagar på Gotland när jag skulle börja plugga där. Det var en söndag på nollningen efter vinbrännbollen. Tydligen var det bara jag, Emma, Tedde och hans rumskompis Fedde som inte hade fattat att kåren inte var öppen på en söndag… trots att de hade gjort oss fulla och dansnödiga. Det var lite dålig stil tyckte vi. Jag och Emma satt i alla fall på trappan utanför kåren och väntade på att nån eventuellt kanske ändå skulle råka öppna åt oss. När vi satt där och väntade kom Tedde och Fedde och väntade de med. Det var en trevlig och mysig första stund. Emma sjöng dickomdack och Fedde sjöng för mej om världens bästa Hugo. Jag lyssnade på Fedde. Tedde sjöng eller lyssnade inte alls för han hade somnat på trappan.

Sen började vi i alla fall hänga med jämna mellanrum hela Gotlandstiden. Sen vi flyttade därifrån har vi dock bara setts en gång… fram till idag. Vi brukade festa, se på läskiga filmer i Teddes källare och dansa, ibland på dansmatta och ibland på krogen. Men det här är i alla fall den allra bästa Tedden jag känner. Skulle till och med kunna vara den bästa T-personen jag känner också. Kanske inte känner så många personer på T vid närmare eftertanke, men ändå…!

Hemma hos mej har jag 3 tavlor som Tedde har gjort på datorn. Han är superduktig på att animera coola saker också. Åtminstone en sak finns dessutom på kanal5.

Onödig Tedde-fakta: Tedde äter (eller åt) ibland pizza med köttbullar på.

Varför den här dagen var den bästa på länge

Varför den här dagen var den bästa på länge

  • Det är lördag
  • Jag träffade Tedde för första gången på 5 år (faktiskt det allra bästa med dagen, tätt följt av vattenrutschkanor)
  • Det hade kommit 2 nya vattenrutchkanor till Gustavsvik sen jag var där sist
  • Calle och Anders orkade leka lika länge som jag, för en gångs skull
  • Min bikini satt kvar hela dagen
  • Jag vann en glass av Calle
  • Jag var snabbast av alla i vattenrutschkanan (därför jag vann en glass)
  • Jag har gjort en snöängel fast jag nästan var naken
  • Det blev en shoppingrunda på Marieberg

När ni nu läser allt det förstår ni säkert att det var en superduperjättebra dag!

Beach 2011

Beach 2011

Kom på en nackdel med den här Gustavsvikresan. Beach 2011 kommer obehagligt tidigt. Så tidigt att man inte hunnit förbereda sig det minsta. Så tidigt att man snarare legat av sig sen beach 2010 än att man börjat jobba på beach 2011. Så tidigt att det faktiskt bara är november 2010.

Vad gör vi åt det? Springer så fort mellan rutschkanorna att ingen hinner märka oformen. När vi sprungit så fort en liten stund så har vi nog dessutom sprungit oss in i beach 2011-formen i alla fall.

I’m so excited, I just can’t hide it

I’m so excited, I just can’t hide it

Vill ni veta varför? Det ska ni få veta nu i vilket fall som helst. I morgon ska jag till Gustavsvik! Det allra bästa med det är att jag ska träffa Tedde där… och så ska Calle och Anders med. Tedde har jag nog inte träffat på 5 år och nu ska vi alltså på baddejt. Vi gör två flugor på smällen liksom. Se hur kul vi kommer ha det:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Gqgs3RGr2sw[/youtube]

Ni såg den där sista rutschkanan på filmen, den som är som en fors!? Den är inte min favoritattraktion direkt. Det beror på att sist jag var där fastnade jag mitt i forsen. Jag hamnade liksom lite snett så jag fastnade i en ström. Den var så stark för lilla mej att jag varken kunde gå upp eller ner ur den, utan jag stod där mitt i kanan. Jag kunde inte riktigt hoppa ur heller för det kom massa folk åkande hela tiden. Till slut var jag dock tvungen att chansa och hoppa in i banan igen och självklart landade jag på en gubbe som kom åkande. Så jag åker i hans knä hela vägen ner. Samtidigt som jag landade i hans knä åkte min bikiniöverdel upp. Så jag åkte alltså ner för forsen med i knät på en gubben samtidigt som jag flashade alla. Calle såg ganska förvånad ut när jag kom ner, kan man ju lugnt påstå. Jag mumlade ett förlåt till gubben och sen sprang jag så gott jag kunde springa i vattnet. Jag hoppas inte det blir en favorit i repris i morgon.

I Gustavsvik finns det akvarium under vattnet. Jag kan inte dyka… eller nu kan jag dyka lite, det kunde jag inte sist. Jag flyter som en kork hur jag än gör. Calle var alltså tvungen att trycka ner mej under vattnet och stå på min rygg för att jag skulle kunna vara under så länge att jag såg några fiskar. Gustavsvik är nog egentligen inte min typ av ställe när jag tänker efter, men det struntar jag i. I morgon blir det åka av!

Mammas (något) försenade 50-årspresent

Mammas (något) försenade 50-årspresent

Till mammas 50-årsdag beställde jag, Robert och Martin ett smycke från en silversmed i Äppelbo. Mamma gillar liljekonvaljer, så jag ville att hennes skulle föreställa det. Nu har hennes smycke kommit och det är jättefint. Nu hade silversmed Hanke lite väl mycket att göra och jag beställde lite sent, så smycket kom först i veckan. Det gör inget, för det gör ju bara att firandet blir lite extra långt.

Jag skickade in en ritning som jag ritat i paint och otroligt nog kom det faktiskt tillbaka ett smycke till mej.

Visserligen hade jag tänkt mej smycket i lite mer 3D, men man kan väl inte både bara silversmed och tankeläsare. Det blev i alla fall himla fint och det var ett väldigt bra initiativ att sätta dit blad också.

Ni kan hitta Hanke på nätet (om ni klickar på namnet) och där kan man faktiskt beställa sig ett eget smycke om man vill.

Advent i huset

Advent i huset

Nu har advent hittat in i lägenheten. Jag sitter i soffan och myser med me, myself and Dogge.

Jag brukar alltid plocka vitmossan själv, men i år hann jag inte innan snön kom. Den vitmossan man köper på affären luktar inte gott. Den luktar faktiskt superäckligt av den där dumma flamsäkra smörjan de dränkt den i. Nästa år tänker jag plocka vitmossa i tid. Hellre får det faktiskt börja brinna och lukta gott, än att jag ska behöva lukta på det där eländet igen.

Appropå kakor…

Appropå kakor…

… så har jag bakat lussebullar ikväll. Jag vet att jag dissat en hel del människor den senaste veckan, som har velat börja fira advent för tidigt. Nu får jag väl helt enkelt stå ut med att folk dissar mej lite tillbaka. Det var dock så himla goda lussebullar att det är värt det i så fall.

Ikväll har vi fikat med lussebullar, pepparkakor och mjölk. Att jag anstränger mej att baka nåt som inte är kladdkaka är väldigt bra betyg ska ni veta. Jag är inte alls förtjust i så mycket bakverk, men de här är faktiskt supergoda och saftiga. De smakar massa saffran och man blir lite småruinerad när man handlar allt saffran, men det är ju bara jul en gång om året.

Här finns receptet om ni vill ha och jag tycker ni ska prova det, för det är nog bättre än erat 😉

Saffransbröd (det absolut godaste)

1,5 g saffran (3 påsar)
50 g jäst
0,5 l mjölk
200 g smör
0,5 tsk salt
3 dl socker
1 ägg
1,5 l vetemjöl (drygt)

1 ägg och russin till garnering

Stöt saffranet med en sockerbit (går bra med lite vanligt socker också). Smula sönder jästen i degbunken och rör ut den med lite av mjölken. Smält fettet. Häll på mjölken och ljumma den (blandningen ska bli 37 grader, för mej betyder det att det ska svalna, men så här står det i receptet). Tillsätt saffran, häll mjölken över jästen och rör ner salt, socker, 1 l av mjölet och ägget. Tillsätt resten av mjölet i omgångar och arbeta degen seg, smidig och blank. Strö på lite mjöl och låt jäsa ca 40 min. Ta upp den och arbeta den smidig. Baka ut den till 32 st lussekatter eller 2-3 kransar eller 3-4 stora flätor. Lägg på plåtar och låt jäsa ca 30 min. Pensla med ägg och garnera med russin (eller mandlar och pärlsocker till kransarna).
Grädda: Lussekatter 250 grader 5-6 min
Flätor och kransar 200 grader 20-25 min

Kaka, kaka, kaka

Kaka, kaka, kaka

Skrev ju igår att det var tråkigt att man inte både kunde äta kakan och ha den kvar, men att jag åtminstone kunde spara lite till jul. Det handlade alltså om min arbetskamrater på fritids och att jag inte får jobba med dem nu när jag har en klass istället. Nästan som om rektorn kände det på sig, gav han mej en liten bit av sparkakan att portionera ut på veckorna fram till jul. Jag kommer med okryptiska ord att jobba på fritids två eftermiddagar i veckan och resten i skolan. Det måste ju bli både som att ha kakan och att äta den… och så säger folk att det inte går! Jag säger som Gunde Svan: Ingenting är omöjligt här på fortet… hmm.. jobbet!

Fröken Elin…

Fröken Elin…

… så har jag kallats idag. Jag har nämligen, för några veckor, gått från fritidspedagog till klasslärare. Först tyckte jag att det var lite konstigt att folk kallade mej fröken Elin. Jag känner mej så liten när jag blir kallad så, dessutom är jag ju inte fröken längre utan faktiskt fru. Sen insåg jag ju faktiskt är fröken ett tag framöver, då kändes det lite roligare att bli kallad för fröken.

Det är så himla kul att vara lärare igen. Jag hade faktiskt nästan hunnit glömma bort hur det var. Även fast det är himla kul så saknar jag faktiskt mitt fritidsjobb också, eller i alla fall mina fritidsjobbkompisar. Jag hade riktigt separationsångest i fredags innan jag gick hem. Nu jobbar jag ju inte mer än kanske 50 meter ifrån dem, så jag kan gå dit när jag saknar dem extra mycket. Men tydligen kan man inte både äta kakan och ha den kvar. Fast i det här fallet kan jag ju faktiskt både äta lite och spara lite, eftersom jag kommer tillbaka när höstterminen är slut.

Finbesök idag

Finbesök idag

Idag har min lilla mamma och min lilla pappa varit på besök. Det var verkligen inte igår. Sist de var här såg det ut så här:

Det var 12:e mars och vi satt på Vänern och åt semlor.

Idag såg det ut så här:

Det är 21 november, vi satt i soffan och surfade efter överkast och åt en tårta som faktiskt smakade som vaniljsemla.

Workaholic

Workaholic

Ända fram tills den här veckan har Dogge varit en slacker. Han har mest legat hemma och softat eller varit ute och busat. Den här veckan började han ju dock att jobba på Calles kontor. Det verkar som Dogge inte kan få nog. Han jobbar till och med lite övertid på helgen. Får hoppas han inte blir en workaholic och bränner ut sig när han kör så hårt.

Så mycket bättre… igen

Så mycket bättre… igen

Förra veckan skrev att jag inte gillade “Så mycket bättre” och att mest verkar vara ett program för klubben för inbördes beundran. Det blev flera protester och jag lovade att ge det en chans till. Det gjorde jag igår… i några minuter i alla fall. Jag gillade de ändå inte, möjligtvis ändrade jag lite uppfattning om det där med inbördes beundran. Igår kändes det mer som att det var beundran över sig själv. Det som däremot var bra var Thomas DiLevas sätt att spela paintball; knalla runt på banan och göra peace-tecknet. Det är tydligen en vinnande taktik.

Tur är det väl att alla inte gillar samma saker. Tänk om alla skulle gilla samma tv-program. Då skulle det ju bara sändas bra saker på tv och hur skulle man då kunna välja kanal?! Nej, det är tur att det sänds lite skit också.

Dogge – en mästare på kundkontakter

Dogge – en mästare på kundkontakter

image

I slutet av veckan kan man bli lite slut av att jobba så hårt som Dogge har gjort den här veckan. Man kan till och med nästan somna lite på jobbet. Dogge sprang tydligen dessutom runt och pep och gnällde hela eftermiddagen, men så kan det tydligen bli om man väntar på helg.

Nån som missade kursen i logiskt tänkande?!

Nån som missade kursen i logiskt tänkande?!

Kollega: Vad hungrig jag är… och så är jag fet också. Det är konstigt, är man fet borde man ju vara mätt.

Kollegan känns inte helt logisk i sitt tänkande. En anledning till att kollegan kanske känner sig fet kan vara att han tar bussen från busstationen till Stora torget. Det är ungefär 200 m mellan dem. Vet inte om det är därför… men jag bara säger att det SKULLE kunna vara så.

Hambörgörö

Hambörgörö

Idag känner jag mej riktigt hällförsig, så jag tar det på dialekt. Ida bli’re hambörgörö och cååla te kvällsmat.

Jävvlar i hällvättö va gött dä ä! 😉

Lycka!

Lycka!

Här var det bara lite mys med klappningar. Nu har Anders istället plockat upp Dogge i famnen och sjunger “Byssan lull”. Anders är nog den person som blir allra gladast av Dogge och blir så sjukt lycklig när Dogge vill bli klappad. Det är skönt att vissa personer inte kräver så mycket för att uppnå total lycka 😉

Vilken låååådbil?

Vilken låååådbil?

Vet inte hur, men helt plötsligt hade den här letat sig in i hjärnan på mej. Det var inte igår man såg den direkt, men den är fortfarande lika kul. Håll i er! 😉

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=j5r_vHN_fkw[/youtube]

Vilket rakt hår du har! Ja!

Myskväll så här mitt i veckan

Myskväll så här mitt i veckan

Oftast när vi äter mat med Anders ser det ut så här:

Idag vågar vi rubba rutinerna lite och kör på det här istället:

Anledningen till att det ser så tomt ut på tallrikarna och i soffan är att Anders inte har kommit med pizzan än. Jag tror att det är för att Anders skulle ha en sån specialpizza. Han vågade inte ens ringa och beställa själv. Jag fick ringa och jag får väl se om det blir rätt. Det var liksom så att när han sagt att han ville ha banan, curry och skinka trodde jag han var klar med konstigheterna, men så var icke fallet. Därtill slog han även till med bacon och ägg. En salig blandning, men jag hoppas att det är värt all väntan!

P.S. Ni kan skriva upp att jag har mina Sverige-trosor på mej eftersom det är match ikväll D.S

Vad ska man med en guldboll till egentligen?

Vad ska man med en guldboll till egentligen?

Ja, vad ska man med en guldboll till? Nu har Zlatan 5! Vad ska han med alla dem till?

Jag berättade för en pojke i ettan idag att Zlatan vann guldbollen igår. Han skrattade så han nästan började gråta. Han trodde att jag hittade på det för att luras. Han kunde inte för sitt liv förstå varför nån skulle vilja ha en guldboll. Det måste ju göra jätteont i tårna när man sparkar på den!

Utrustad för mörker

Utrustad för mörker

Nu när det är mörkt på kvällarna gäller det att vara utrustad. Dogge har två outfits:

Tyvärr är inte jag lika duktig som Dogge på att använda reflex. Jag ska bli det, jag lovar!