Igår åkte Anders, Calle och jag till Boda Borg. Det var precis så roligt som jag mindes det. Jag hade kunnat stanna heeeela dagen, men det fick jag inte. Vi åkte hem efter att ha hamnat i äggfis-rummet:
På vägen till Boda Borg berättade jag för Anders om att det skulle finnas ett rum med bara massa spindelnät som man skulle klättra igenom och det ville Anders hemskt gärna prova. Man skulle kunna påstå att Anders inte var riktigt lika smidig som jag och Calle när det gällde att klättra i näten… och då kände jag mej ändå som en elefant. I alla fall fastnade Anders ordentligt i ett av näten, samtidigt som jag och Calle fortsatte lite framåt. Det skulle vi inte ha gjort. Där luktade nämligen äggfis så in i h*e… och Anders kom in loss på ungefär en kvart, kändes det som. Det tog kanske bara 2-3 minuter, men ändå, nog lång tid att spendera i ett äggfisrum. Grymt elak att vara kass i magen och åka på Boda Borg, kan man ju tycka.
Som ni kanske ser hade vi planer på att samla lite fler stämplar än så här, eftersom vi komprimerade stämplarna väldigt på pappret. Men 5 stämplar är ju lite bra. Tuff-stämpeln är ju i alla fall den coolaste. Man kunde få Tuffare och Tuffast också, men vi var inte så tuffa.
Lite kul var det att längst bort i en korridor, fanns en fängelsecell. En jätteäcklig fängelsecell, som man ser i amerikanska filmer. Där satte sig Anders för att vila på sängen. Efter att ha suttit där i flera minuter upptäckte vi att det fanns ett rum om man flyttade på handfatet… hemligt! Så hemligt att ingen annan hittade det rummet på huuur länge som helst.
En annan sak jag upptäckte var att jag inte blivit modigare sen jag var där sist. Jag vågade fortfarande knappt gå in i Spökrummet… och jag hade aldrig kommit på tanken om jag inte blivit tvingad. Vi var där inne i exakt 37 sekunder (kanske), sen blev det rött ljus och då sprang jag ut. Sen sprang jag till ett annat rum och öppnade dörren innan Anders och Calle ens han protestera. Jag hatar spökrum, spöktåg och spökhus… ett djävulens påfund!
