Browsed by
Month: February 2012

Vad gör vi? Nu kör vi!

Vad gör vi? Nu kör vi!

Landskamp på tv. Jag laddar upp med Sverige Rubins-tröjan och Sverige-trosorna på. Egentligen har jag inte Sverige Rubins-tröjan på, för jag orkar inte gå och hämta den och det är rätt varmt här inne… men jag tänker mej att den är på, och det är väl lite samma sak. Jag hejar i vilket fall som helst!

Nånting säger mej att det finns risk för att jag kommer bli lite besviken, men det är väl nästan det som är tjusningen med att se Sveriges matcher? Man har höga förhoppningar, sen svär man lite på Anders Svensson och Zlatan och sen förlorar vi. Lite som julafton, det är inte riktigt samma sak om det inte ser likadant ut varje gång.

Så här Sverige-aktig hade jag kunnat se ut, om jag orkat hämta tröjan då, men nu vet ni ju… så då räcker det väl? Heja Sverige i alla fall!

Mitt livs första roadkill

Mitt livs första roadkill

Herregud, i fredags körde jag över ett stackars djur med bilen. Min smärtgräns med att döda djur går vid humlor. Då är de så stora att det inte känns som kryp längre. Nu körde jag på en söt ekorre. Jag satt i bilen och mådde jättedåligt hela vägen till jobbet. Stackars ekorre! Stackars ekorrens familj… tänk om den hade små barn eller en man eller en mamma och pappa. De kommer ju sakna den. Som tur var, var den i alla fall borta när jag åkte hem. Jag hoppas på att ekorrens familj hade hämtat den för att ge en ordentlig begravning… kanske mer troligt att en räv hämtat den, men jag hoppas ändå på det första!

Hur är en svensk egentligen?

Hur är en svensk egentligen?

Hittade den här tidigare idag på facebook. Jag tyckte den var skoj, så jag tänkte dela med mej av den.

Visst är det lite jobbigt, men i alla fall jag kan känna igen mej med den där fotbollsbilden. För visst har man ändå ganska höga förhoppningar inför varje mästerskap… och inte lär man sig heller, fast det nästan alltid går lika illa.

Trädgårdspremiär för i år

Trädgårdspremiär för i år

Idag var det så himla fint väder att vi blev sugna på att gå ut och påta lite i trädgården. Det gick inte att göra så himla mycket eftersom det är fortfarande är mycket tjäle marken. Det gick i alla fall att kratta lite kvistar och så gick det att fika också. Mamma hade bakat solbullar som hon hade med sig i helgen, hur gott som helst i solen!

Trevligt helgbesök

Trevligt helgbesök

I helgen har vi haft supertrevligt besök av mamma och pappa. Jag hade längtat efter mamma och pappa, så det var riktigt mysigt att de kom. Igår var vi ute och käkade grekisk mat och sen var vi på A night at the Opera – a Tribute to Queen. Jag kan inte påstå att jag hade jättestor koll på Queen innan, men föreställningen var verkligen jättebra och jag upptäckte att det var flera låtar som jag tycker är bra, men som jag inte visste var Queen-låtar.

Efter en helkväll igår, passade vi på att ta ett långpass på Ikea idag. Tur att det finns en söndag i morgon att återhämta sig på!

Melodifestivalen

Melodifestivalen

Barnen i skolan förstår verkligen inte hur det kan finnas nån som inte gillar Melodifestivalen… att de dessutom känner en sån är väl snudd på katastrof. Själv är jag glad att jag kan visa dem att det finns olika människor, till exempel de som ser på Melodifestivalen och de som INTE ser på Melodifestivalen.

Munkar och bullar

Munkar och bullar

Musikläraren pratar om musiken som spelades i kloster på medeltiden och att munkar sjöng… om det inte var ett kloster för kvinnor.

Läraren: Vad kallas kvinnorna som bor i kloster?
En elev räcker upp handen och kommer med en chansning: Bulle?

En gissning, lika bra som vilken som helst.

Äntligen hemma

Äntligen hemma

Jag har precis sett Äntligen hemma. Varje gång jag ser det kan jag liksom inte låta bli art bli lite arg på den där kvinnan som är med… inte hon med fluffhåret, utan den andra. Det är för att hon tycker att hon är supersnygg, tror jag, och för att hennes läppar håller på att komma ut ur tv-rutan. Det är ju omöjligt att koncentrera sig på vad hon bygger då. Tacka vet jag Martin Timell, han är en go gubbe!
I och med detta har jag gnällt klart!

En hubot som ska heta Bertil

En hubot som ska heta Bertil

Jag och Calle följer en enda serie som går på tv nu och det är “Äkta människor”. Om jag hade en hubot, alltså en människorobot, så skulle den heta Bertil. Jag har försökt övertala Calle att få döpa nåt till Bertil, vad som helst… en hund, ett barn, en fisk… men han vill inte. Därför hoppas jag, att om nån skulle uppfinna en hubot nån gång, och om vi då skulle köpa en, att den skulle få heta Bertil. Det borde han ju kunna lova i alla fall, för hela scenariot är ju inte jättetroligt. Då kunde Bertil vara hemma och städa hela dagarna när vi var på jobbet… och ha god mat och bullar klara när vi kommer hem. Bullarna är inte till mej, utan till Calle, så han kan finna sig i idén att han heter Bertil.

En riktig toppenhelg

En riktig toppenhelg

Alltså, shit pommes frites, vilken bra helg det här blev! Den bästa på länge!

  • På fredagen, bowling med Vålbergsjobbsgänget
  • På lördagen, Boda Borg med Calle och Anders
  • Idag, lunch med Anna

Den här helgen kommer bli svår att slå! Nästa helg kommer dock mamma och pappa och vi ska se A Tribute to Queen och käka middag på stan och kanske blir det nån shoppingrunda också, så det känns som den också kan bli bra. Men helt ärligt, måste jag säga, att den helgen har nog inte så stor chans att slå den här… det finns inte Boda Borg inplanerat överhuvudtaget.

Boda Borg

Boda Borg

Igår åkte Anders, Calle och jag till Boda Borg. Det var precis så roligt som jag mindes det. Jag hade kunnat stanna heeeela dagen, men det fick jag inte. Vi åkte hem efter att ha hamnat i äggfis-rummet:

På vägen till Boda Borg berättade jag för Anders om att det skulle finnas ett rum med bara massa spindelnät som man skulle klättra igenom och det ville Anders hemskt gärna prova. Man skulle kunna påstå att Anders inte var riktigt lika smidig som jag och Calle när det gällde att klättra i näten… och då kände jag mej ändå som en elefant. I alla fall fastnade Anders ordentligt i ett av näten, samtidigt som jag och Calle fortsatte lite framåt. Det skulle vi inte ha gjort. Där luktade nämligen äggfis så in i h*e… och Anders kom in loss på ungefär en kvart, kändes det som. Det tog kanske bara 2-3 minuter, men ändå, nog lång tid att spendera i ett äggfisrum. Grymt elak att vara kass i magen och åka på Boda Borg, kan man ju tycka.

Som ni kanske ser hade vi planer på att samla lite fler stämplar än så här, eftersom vi komprimerade stämplarna väldigt på pappret. Men 5 stämplar är ju lite bra. Tuff-stämpeln är ju i alla fall den coolaste. Man kunde få Tuffare och Tuffast också, men vi var inte så tuffa.

Lite kul var det att längst bort i en korridor, fanns en fängelsecell. En jätteäcklig fängelsecell, som man ser i amerikanska filmer. Där satte sig Anders för att vila på sängen. Efter att ha suttit där i flera minuter upptäckte vi att det fanns ett rum om man flyttade på handfatet… hemligt! Så hemligt att ingen annan hittade det rummet på huuur länge som helst.

En annan sak jag upptäckte var att jag inte blivit modigare sen jag var där sist. Jag vågade fortfarande knappt gå in i Spökrummet… och jag hade aldrig kommit på tanken om jag inte blivit tvingad. Vi var där inne i exakt 37 sekunder (kanske), sen blev det rött ljus och då sprang jag ut. Sen sprang jag till ett annat rum och öppnade dörren innan Anders och Calle ens han protestera. Jag hatar spökrum, spöktåg och spökhus… ett djävulens påfund!

Ok, lite rättelse

Ok, lite rättelse

Tydligen kan en del tro att jag är seriös ibland när jag inte är det. Självklart lämnade jag inte en trevlig kväll med före detta kollegorna för att åka hem och se “På spåret”. Det bara kändes lite vuxet att säga så och så var jag dessutom rätt nöjd att veta om att det ens var final. Jag får väl erkänna att jag såg de 10 sista minuterna, så om nån av mina ex-kollegor, som jag vet missade detta, undrar hur det gick, kan jag berätta det för er.

Bowlingstittarkväll

Bowlingstittarkväll

Ikväll har jag träffat mina kära ex-kollegor. Vi bowlade… eller rättare sagt, några bowlade och de flesta andra tittade på. Jag var väldigt bra på att heja. Jag hejade på Nathalie och självklart vann hon… med största sannolikhet tack vare mej. Eventuellt kan det ha varit så att jag började heja på Nathalie när hon hade klarat av alla sina omgångar och ledde och de andra inte hade en chans att komma ifatt… eventuellt alltså.

En väldigt lyckad sak med kvällen var att vi egentligen bokat flera banor, men vi avbokade så vi bara hade en, trots att vi inte fick det. Det skylldes tydligen på att det var så många som blivit sjuka och då gick tillslut avbokningen igenom. Ser det bra ut då, om verkligheten är, att 4 bowlar och ytterligare 6 personen trängs kring banan för att heja på?

Efter bowlandet drog alla, utom jag, vidare för att käka. Jag visste ju att det var “På spåret”-final på tv, så jag åkte hem… precis därför var det… eller inte.

Den här helgen kan bli lycka

Den här helgen kan bli lycka

Vet ni? Den här helgen kan bli lycka!

Hela den här veckan har jag saknat mina gamla arbetskamrater i Vålberg massa. Så, precis som om de kände det på sig, hörde Anna av sig idag och frågade om jag vill följa med dem och bowla i morgon. Det vill jag! Eller egentligen inte, jag gillar inte att bowla, men jag vill gärna träffa dem. Så jag hoppas jag kan få ihop det.

På lördag kanske jag ska till Boda Borg, om Calle orkar och om Anders kan. Jag har längtat till Boda Borg ända sen minuterna efter jag var där sist, för ganska precis 2 år sen.

Så med lite tur kan det bli dubbel lycka i helgen… med lite otur blir det ingen lycka 😉

Hur ser era helgplaner ut?

Hatlista

Hatlista

För exakt 3 månader sen började jag med den här hatlistan. Efter 3 månader kan jag därmed konstatera att jag inte hatar så himla många saker. Det här är det som står:

* När nysningar ångrar sig och bestämmer sig för att inte komma ut

Inte kan jag komma på nåt mer heller… och har tänkt flera gånger under de här månaderna. Det verkar ju ganska trevligt att vara jag, om man ska se till antalet hatsaker i alla fall.

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag är en högtid som är väl värd att fira. Det är en väldigt bra ursäkt till att få äta lyxmat och god efterrätt mitt i veckan… utan att fira massa låtsassaker, som till exempel lillfredag, lillördag och lillsöndag eller vi sagt upp telefonabonnemanget eller att det hade varit lov om man hade gått i skolan eller att det är soligt eller jag satt ett nytt rekord på att göra “plankan”. Ja, listan kan göras lång.

Idag har vi firat med hembakad pizza och sen jordgubbar, chokladpudding och grädde. Jag har till och med fått en present av Calle… och Calle har till och med fått en present av mej.

Nästa högtid är fettisdagen, som är om exakt en vecka… och sen dröjer det väl inte länge förrän vi ska fira våffeldagen med, om jag inte minns fel?!

Sveriges tredje största nörd…

Sveriges tredje största nörd…

… det säger Calle att jag är i alla fall. Jag kom nämligen 3:a i Svenne Rubins julquiz. Calle tycker för det första att det är pinsamt att jag faktiskt kom 3:a. För det andra tycker han att det är pinsamt att jag egentligen inte kom bättre, med tanke på hur mycket tid jag la ner.

En sak jag själv skulle vilja poängtera är, att alla som sagt att jag är världens största nörd, har nu fått bevisat för sig att det faktiskt finns större nördar än jag!

Kanske inte jordens fräschaste inlägg… bara så ni vet det innan!

Kanske inte jordens fräschaste inlägg… bara så ni vet det innan!

Ända sedan jag hade magsjuka för 3 veckor sen har jag haft ont i käken. Så ont att jag knappt kunnat öppna munnen och äta. Bananer har varit värst. Jag har liksom fått suga i mej den. Igår, äntligen, var första gången jag inte kände av det mer än när jag gäspade. Fatta vilken lyx att kunna äta ordentligt!

Undrar om jag på nåt sätt sträckte mej i käken när jag spydde. Det är ju egentligen jätteroligt när man tänker på det. Dubbelt elände liksom. Det har i och för sig inte varit 3 så roliga veckor, men nu verkar det vara över… och då kan man ju tycka att det var lite roligt.

En bra dag för Calle

En bra dag för Calle

Calle är så himla stolt över sig själv. Han har gjort sitt livs första sås och det var det godaste han ätit säger han. Det måste ju vara bra betyg.

Dessutom har han skruvat massa IKEA-möbler nästan utan att svära nåt alls faktiskt. Det får mej nästan lite osökt att tänka på den här gången vi skruvade möbler.

En riktigt bra dag med andra ord!

Sjön under isen

Sjön under isen

Vet ni vad som suger? De har hittat värsta sjön under isen på Antarktis. De har borrat 10 meter om dagen i typ 3 år… eller ca 4 km är isen sammanlagt i alla fall. Nu får vi vänta ända till hösten för att få veta vad som finns i den här sjön. Den kan liksom ha varit helt isolerad där i 2 miljoner år och det kan finnas hur många spännande saker som helst. Jag är galet nyfiken, men måste nu alltså vara nyfiken i mer än ett halvår till! Tänk om det finns en liten isdinosaurie eller värsta dödsbakterien. Vem ska våga pimpla ner kameran i det där långa hålet och vad får de med upp? Är det nån som ska klättra ner? Det finns hur mycket som helst jag vill veta om det här hålet och den här sjön. Förstår de då inte att de inte kan vänta så länge med detta? Gör det NU, säger jag!

Stum, döv eller blind

Stum, döv eller blind

Ett mycket viktigt samtalsämne avvecklades hos Annörs ikväll. Om man helt plötsligt, av nån anledning, skulle tappa synen, hörseln eller talförmågan… vilket skulle man klara sig bäst utan?
Vi kom fram till att vi tyckte att nog helst skulle bli stumma i så fall.

Vad hade ni valt?

För övrigt är jag nog lite för trött för att blogga egentligen nu. Det var nämligen väldigt svårt att till en början få rubriken till nåt annat än “dum, stöv eller blind”

Svenskans fulaste ord

Svenskans fulaste ord

Sveriges helt klart fulaste ord måste vara ordet grunka. Jag verkligen hatar det ordet! Det liksom kliar i mej när jag hör det.

Trots att Calle vet att jag hatar det ordet, använder han det ändå. Jag tycker att det är dålig stil. Jag har slutat att sjunga Svenne Rubins-låtar för jag vet att han hatar det. Nu funderar jag dock skarpt på att ta upp sjungandet igen tills han slutar säga grunka. Det är mer rättvist på det sättet.

Vilket ord tycker ni är svenskans fulaste?

Pokémon

Pokémon

En i “Vet vet mest” har varit pokémontränare! Hur kan man vara det?

När jag gick i gymnasiet kunde jag allt om Pokémon. Det började med att alla tyckte att Pokémon var hemskt störande. Bara för att vara dryg började jag kolla på Pokémon, så jag skulle kunna irritera alla med massa Pokémon-fakta. Det slutade lite med att jag fastnade i Pokémon-träsket. Jag kollade på det nästan varje dag efter skolan, jag fick en favorit-Pokémon och jag kunde hela intro-sången, vilken jag gladeligen sjöng på fester.

Sen ballade Pokémon ur lite. Det kom massa uppgraderingar på Pokémonarna som fanns först. Från början var ju Pokémon väldigt söta, men sen blev de ju att se ut som monster.

Här får ni i alla fall Pokémon-sången och en bild på min favorit-Pokémon, som var coolast, för han hade en eld på svansen.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=QHYmLjyMCls[/youtube]

Bild på Charmander.

Djur jag ville ha när jag var liten

Djur jag ville ha när jag var liten

Jag ville så gärna ha en schimpans, men mamma sa att de inte blir rumsrena. Jag tyckte att problemet var lättlöst med blöjor. Lillebrorsan hade ju blöja, varför kunde inte min schimpans ha det då? Mamma var inte heller så glad i att schimpansen skulle hänga i gardinerna och så kanske det inte är liten och söt hela livet.

Ett lamm önskade jag mej varje gång jag fyllde år. Den skulle bo med mej i mitt rum eller möjligtvis i lekstugan. Lammet skulle heta Gull-Pian. Jag brukade leta i mina klädlådor på morgonen ifall mamma och pappa busade och hade gömt lammet de köpt till mej där. Det hade de aldrig… eller så finns det ett lammskelett nånstans eftersom jag inte letade nog bra nån födelsedag, man vet aldrig.

Jag ville också ha en häst att rida på till skolan. Under skoldagen kunde den stå i cykelstället och vänta på mej. Jag kunde ta med lite hö och mata den med på rasterna dessutom. Det enda jobbiga, som jag såg, var hur jag skulle kunna plocka upp allt hästbajs om hästen bajsade på väg till skolan. Det skulle ju inte gå med en hundbajspåse, men jag övervägde sopsäck och spade.

Visst är det konstigt, hur logiskt det kändes när man var liten? Jag kunde, för allt i världen, inte förstå hur mamma och pappa kunde vara så elaka att jag inte fick nåt av de här djuren. De kom bara med en massa undanflykter, som inte var logiska över huvudtaget. Vilka djur ville ni ha när ni var små?

Världens åttonde underverk

Världens åttonde underverk

Visst är säkert världens sju underverk jättehäftiga. Det är väl inte för inte, som de kallas underverk.

Om ett åttonde underverk skulle utses, så skulle det enligt mej vara nässprayen. Det skulle inte heller vara för inte, som det skulle kallas underverk. Vad skulle man göra utan nässpray? Det skulle nog vara det viktigaste underverket. Jag skulle lätt hellre klara mej utan Babylons hängande trädgårdar och Cheopspyramiden en kväll som denna.

A tribute to Queen

A tribute to Queen

Idag ringde min lilla mamma. Vi bestämde att hon och pappa ska komma och hälsa på en helg fram över. De fick i julklapp av mej och Calle, att vi ska käka på stan. Vi bestämde att vi ska göra nåt mer också, så vi bokade A night at the Opera – A tribute to Queen på Karlstad CCC. Det blir nog jättebra. Jag får väl erkänna att jag inte har stenkoll på Queen. Pappa var vänlig nog att berätta att Freddie Mercury var med. Så mycket hade jag koll på. Jag vet också att de har gjort dessa:

  • Another one bites the dust
  • We are the champions
  • We will rock you

De har också gjort en låt om nån cykel och att de tycker om att cykla på den… sen kan jag inte komma på nåt mer. Jag tror att det blir en bra kväll i alla fall och om inte annat, får jag lära mej lite fler Queen-låtar.

Yo: slow Elin

Yo: slow Elin

Jag brukar ta en promenad på min lilla lunchrast. Då känner jag mej lite piggare på eftermiddagen, än om jag bara sitter och snackar skit i 30 minuter. Idag var det riktigt kallt, det var lite svårt att få upp tempot och motivationen. När jag var som längst borta från skolan dök det här psykande personliga påhoppsklottret upp.

Vad har världen emot mej? Inte nog med att det blåste och var -10 grader liksom… nej, tryck ner mej ännu mer bara, gör det! Eftersom det är fredag tog jag dock allt med en klackspark och skrattade världen rätt i ansiktet!

Bort med alla gamla tanter i Antikrundan!

Bort med alla gamla tanter i Antikrundan!

Jag hatar när gamla tanter har med sig massa dyra saker till Antikrundan, som blir värderade till tiotusentals eller hundratusentals kronor. Det är inte för att jag missunnar dem att få pengar för att de är gamla, som en del gör, för att de tycker att de yngre ska ha pengarna och hinna leva för dem… och inte att nån tant ska tantsnåla med dem. Det är för att jag mår dåligt, för jag är helt säker på att nån kommer leta upp de här gamla, klena, försvarslösa tanterna och råna dem på deras dyra, fina saker. Sånt får jag lite ångest för!