Browsed by
Month: October 2012

Gandalf style

Gandalf style

Calle blev lite smått irriterad på mej när jag till en början, inte för mitt liv, kunde minnas vad de sjunger. Från gång till gång som Calle talade om det för mej var det liksom borta.

Första gången jag hörde låten var jag liksom övertygad om att de sjöng “Dragon style”. Vad dragon style är för nåt vet jag inte, men finns det doggy style borde det väl finnas dragon style, även om det känns som det skulle kunna göra lite ont.

De andra gångerna jag hört låten har jag varit helt övertygad om att de sjunger “Gandalf style”. Det gör de tydligen inte heller. Men det sjunger jag ibland ändå, bara för att det retar Calle så himla mycket, även om jag numer vet att de sjunger Gangnam style… även fast jag inte vet vad det betyder. Gör en låt som man förstår liksom!

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=9bZkp7q19f0[/youtube]

Jag hoppas det är rätt låt. Calle och lill-Nils sitter i andra änden av soffan och sover, så jag kunde inte lyssna. Det ser i alla fall ut som rätt eftersom han gör dansen.

Calles födelsedag och Nils månadsdag

Calles födelsedag och Nils månadsdag

Idag fyller Calle 31 år. Det är 372 månader det. Nils fyller en hel månad.

Så här såg Calle ut när han var 371 månader och Nils såg ut så här när han var 0 månader.

Nu är han ju stora killen och ser ut så här istället.

Han har dessutom på sig sin söta pyjamas som han fick av morbror Robert och moster Lussan. Den är full med snälla monster som inte ger mardrömmar.

Mamma- och pappabesök… utan jobb den här gången

Mamma- och pappabesök… utan jobb den här gången

I helgen har mamma och pappa varit och hälsat på. Vi erbjöd dem att sova över så de skulle få träffa Nils extra mycket, plus att gästrummet i källaren nu faktiskt är klart och nån måste ju faktiskt inviga det. Det kändes dock lite jobbigt att de hade svårt att bestämma sig och innan de sa att de skulle stanna undrade:

“Ska vi jobba i helgen?”

Har vi kört slut på dem med alla jobbhelger i höst?
Fast nu förstår jag ju egentligen att de ville veta om de skulle ta med lite slit- och slängkläder och att de gärna hjälper till. Men den frågan, innan de sa att de skulle komma, gjorde att jag hade lite dåligt samvete först. Det enda de behövde göra den här helgen var att mysa och det gjorde de bra:

Om att sova på mage

Om att sova på mage

Jag har alltid sovit bäst på mage. Jag har inte kunnat sova på mage sen i april. Då började jag få sammandragningar när jag låg på mage. Sen blev den liksom för stor för att jag ens skulle överväga det hela.
Nu har ju Nils kommit ut och då är ju inte magen i vägen längre. Då kan jag inte ligga på mage, för att brösten är i vägen. Vem hade tippat på att de nånsin skulle komma i vägen för nåt? Inte jag i alla fall.
Nu har jag i och för sig fått höra att man helst ska sova på rygg eller sidan och inte på mjukdelarna på magen. Jag kanske helt enkelt ska vara tacksam.

Bäbis

Bäbis

Ifall man inte riktigt ser att det är en bebis man har att göra med, så är det ju ganska bra att det står på honom faktiskt.

Och ja, jag vet att bebisar inte ska sova på magen. Det här är bara en pose. Hur skulle ni annars se att det står “bäbis” på lillrumpan?

Separationsångest

Separationsångest

I tre nätter i rad har jag sovit själv i min säng. Ända sen Nils föddes har han legat bredvid mej, men sen bestämde jag mej för att han skulle få sova ensam. Jag hade lite ångest första natten för att han skulle vara ledsen och inte kunna sova. Sen visade det sig att han aldrig sovit bättre och jag var den som hade svårt att somna för att jag kände mej ensam och saknade han små fötter mot magen.

Ser ni det där nästet med den lilla bebisen i långt bort i fjärran? Ja, exakt så långt bort låg han… säkert 2 dm.

Nu har jag dock kommit över detta och vi sover nog bättre båda två.

Dagens lärdom

Dagens lärdom

Idag har jag och Nils badat. När man har i babyolja i badvattnet behöver man inte ha speciellt mycket. Det vet jag nu! Det visste jag inte innan. Calles säger att det räcker att ha i en klutt, lika stor som en femtioöring. Jag hade nog i säkert 15 femtioöringar. Jag och Nils är rätt så fettiga nu. Vi var hala som två ålar i badet. Vet ni vad som mer var halt? Badkarsgolvet!

Nu behöver vi nog inte hälla i badolja på några badgånger i fortsättningen. Nästa gång räcker oljan vi har på kropparna, för det lär inte försvinna i första taget. Sen kommer badkarsoljan räcka säkert 3 gånger till. Men NU vet jag i alla fall, att i fortsättningen ska jag inte ha i mer än en femtioöring, även fast det är ett stort badkar.

 

Hur gästrummet blev

Hur gästrummet blev

Jag är så himla impad över Calle. Han har slitit och slitit och slitit med gästrummet. Han jobbade där nere varje kväll efter jobbet i 2-3 veckor innan Nils kom. Även första veckan när Nils kommit jobbade Calle stenhårt på kvällarna. Det har blivit nya väggar, nytt golv, nytt fönster och nya garderober. Såhär fint blev det i alla fall och jag säger som far min: “Han är inte bet, pöjken!”

Så småningom ska det bli en liten gipsskiva uppe i vänstra hörnet också, såklart!

 

Hur badrummet blev

Hur badrummet blev

Det är väl lika bra att fortsätta på temat “visa hur renovering hemma blev” eftersom jag varit så dålig på att uppdatera er när det blev klart.

Tvättstugan i källaren blev i alla fall ett badrum. Nu har vi tvättmaskinen och tumlaren i pannrummet och tänka sig, att de funkar lika bra där, trots att det inte är en riktig tvättstuga.
Det var ganska länge sen badrummet blev klart nu. Jag har dock tänkt att vi skulle pimpa till det lite innan jag la upp bilder, men det har inte riktigt blivit så. Ena projektet har avlöst det andra. Nu ska ni i alla fall få se hur fint det blev när det blev klart. Mitt i, eller egentligen i början av, renoveringen har ni ju redan sett hur det såg ut, såhär!

Nu är hantverkarna klara (och har varit det sen midsommar) och badrummet är väldigt fint. Det var lite svårt att fota det bara så det såg bra ut, men jag svär, det är fint!

Calles egenhändigt snickrade och designade hylla.
Dexter

Dexter

Jag och Calle har fixat Netflix… eller Calle har fixat Netflix. Jag är bara med och hjälper till och ser på det. Vi har fastnat i tv-serien Dexter. Har ni inte sett den, borde ni se den, verkligen!

Anyway, det jag ville ha sagt är att det finns en anledning till lite dåligt med uppdateringar vissa kvällar. Dexter… och även en viss bebis kan vara orsaken. Men nu vet ni! Så har ni inget att göra, när ni inte kan läsa om mej, se på Dexter!

Bragden i Berlin

Bragden i Berlin

Min pappa är i Berlin för att se på fotboll. I hela 57 minuter tyckte jag hemskt synd om min pappa. Vilket hemskt match att åka och se på och tänk vad utskrattade och hånade de skulle bli av de tyska supportrarna.

De sista 33 minuterna var jag mer glad för min pappa. Vilken upphämtning för Sverige. Vända underläge med 4-0 till 4-4… mot Tyskland… på 33 minuter! Vilken match! Eller det kanske är synd att säga, men vilken halvlek! Nu kan han passa på att skratta åt lite tyska supportrar istället och känna sig väldigt nöjd med sin Tysklandsresa.

Hur uteplatsen blev

Hur uteplatsen blev

Jag kom på att jag faktiskt inte visat hur uteplatsen blev när den blev klar.

Innan vi började såg huset ut såhär:

Nånstans mitt i arbetet såg det ut såhär:

Nu, när det är klart, är det såhär vackert:

Tydligen föds man till Djurgårdare

Tydligen föds man till Djurgårdare

Nils morfar har varit och hälsat på. Han är inbiten Djurgårdare. Han påstår att man inte blir Djurgårdare, utan man föds till det. Han är övertygad om att Nils är född till det. Jag vet inte det jag, men han verkar ju gilla Järnkaninen i alla fall som morfar köpt åt honom.
Järnkaninen heter den för att Djurgården kallas Järnkaminerna, men nu är det ju ingen kamin, utan en kanin. För mej spelar det inte så stor roll vilket lag han håller på, bara han gillar fotboll och han kan försörja mej på det 😉

 

Det är jobbigt att underhålla

Det är jobbigt att underhålla

Idag har vi haft besök. Tydligen är det ganska jobbigt att underhålla. Efter besöket åkt hem tog det ca 5 minuter innan båda pojkarna hade däckat. Nils ligger i sitt fina babynest som hans farmor gjort. Calle fick snällt ligga utanför.

Jag, däremot, har för första gången sen Nils kom, hållit mej vaken en hel dag. Det är inte illa det. Jag fick i och för sig sova ganska bra i natt. Eller fick och fick, det kan vara så att jag råkade somna mitt i första matningen och vaknade 2 timmar senare, fortfarande i samma ställning och med Nils i samma ställning, sovande, fast med matmaskinen i munnen. Varken jag eller Nils var direkt lidande av situationen, utan fortsatte nöjt där vi verkade ha slutat ett par timmar tidigare. Får se hur långt vi kommer i natt…

Fallskärm

Fallskärm

För några år sen var det väldigt nära att jag testade att hoppa fallskärm. Jag har velat testa det ett tag. Det verkar ganska häftigt och framförallt är det ballt att kunna säga att man gjort det. Jag vet inte om jag riktigt är gjord för att hoppa fallskärm dock. Jag blir ju ganska åksjuk av att åka buss bara, så jag vet inte om jag kommer bli åksjuk av att hoppa fallskärm. Det går ju i och för sig bara neråt, så det borde väl vara ganska lugnt, kanske. Det vore ju lite jobbigt annars, eftersom man alltid börjar med tandemhopp och råkar man spy då har jag en känsla av att man inte vill vara tandem med mej.

Hur som helst, så har en av Calles kompisar tagit ett sånt där fallskärmshopparkörkort och han fick hoppa tandem. Han lovade att hoppa med mej. Jag lovade att hoppa med honom. Sen lovade inte vädret nånting alls, tydligen. För dagen det var dags, var det för kasst väder, så det blev inget. Tur var det väl det kanske, jag tror att det egentligen är alldeles för läskigt att hoppa fallskärm och kanske skedde allt lovande i ett läge där man druckit några glas vin och var lite övermodig.

Då kan man i alla fall passa på att bli väldigt imponerad av den där Felix Baumgartner som hoppade från 39 km höjd ikväll, alltså ändå utifrån rymden. Hade jag hoppat, hade vi flugit i ett litet plan från lilla flygfältet i Visby och det hade nog inte varit så många mil upp… inte några mil alls faktiskt.
Han, den där Felix, bröt ju dessutom ljudvallen. Hade jag brutit nåt, hade det antagligen varit nånting på mej själv… en arm eller ett ben eller så.

Bild lånad från aftonbladet.se

Lillhertigen af Drejhammar (om jag får be!)

Lillhertigen af Drejhammar (om jag får be!)

En av fördelarna med att få barn, är att man får massa presenter också. Nu är i och för sig ingen av presenterna till mej av nån anledning. Nils är ju dock för liten för att öppna sina presenter själv, så jag kan ju låtsas att de är till mej när jag öppnar dem.

Titta vilken fin body som kom på posten till Nils igår:

Calle kallar ju sig själv för hertig ibland och tycker att af Drejhammar hade varit ett mer passande namn. Han brukar därför be om att få bli kallad för af Drejhammar hos sina kompisar. Inte seriöst så klart… men så seriös är han väl aldrig.
I vilket fall som helst, verkar det som att Calle har lyckats dra det här så pass långt att Nils också antas vilja ha samma namn. Så nu har vi ytterligare en bestämd hertig här på Hertigdömet af Drejhammar.

Så himla fin och rolig present i alla fall. Tack för den Jeppe, Katrin och Siri!

Jag hoppas på en Zlatan

Jag hoppas på en Zlatan

Här har jag väntat hela dagen på att Sverige-matchen ska börja. Jag hade nämligen tänkt visa Nils hur man gör som Zlatan. Jag hoppas på att Nils blir det nya Zlatan, så kan han försörja mej och Calle, så vi kan gå i pension om sisådär 25 år. 25 år känns som lång tid, men mycket kortare än 35-40 år.

I vilket fall som helst, så började matchen och vad gör lillpojken? Han ägnar första halvlek till att äta och andra halvlek till att sova på maten. Han såg inte ens Zlatans mål! Hur ska han då kunna lära sig? Nej, skärpning! En ny chans på tisdag blir det. Då kan han dessutom hålla utkik efter morfar och bror hans i publiken.

Han är nog en riktig ninja

Han är nog en riktig ninja

Jag trodde det inte riktigt egentligen, men nu har jag börjat undra; han kanske är en ninja ändå. Han har redan visat upp vissa ninja-skills. Till exempel har han:

  • klängt sig fast i mina nyckelben när vi låg i sängen och dragit sig uppåt.
  • stoppat stortån i min naveln när vi låg i sängen och tryckt sig upp.

Jag vet inte riktigt vad dealen med att komma uppåt är, men nånting verkar vara planerat.

För övrigt kan jag tala om att han har precis lika hårda hälar som jag trodde och som det kändes som inifrån. Huruvida han har den karaktäristiska Modig-näsan kanske är för tidigt att säga, men det ser inte så ut nu i alla fall, så han kanske klarade sig. Det här har förvisso inget med ninja att göra, utan är nog mer svar på mina funderingar jag hade innan… i alla fall det sistnämnda.

Det mest ninjaaktiga är nog dock att han har så len hud, att man inte ens vet om man nuddar honom när man stryker honom på kinden. Det MÅSTE vara en bra ninja-egenskap.

Här försöker ninjan kamouflera sig till en groda dessutom:

Vinnaren av bettingen

Vinnaren av bettingen

Kommer ni ihåg bettingen och vilket kön och vilket datum bebisen skulle komma?

Johanna W satte både datum och kön och det måste sägas, att det är riktigt imponerande! Grattis!

Jag hejade på alla som valde att gissa på ett datum innan 1:a oktober, som var det beräknade datumet. Calle hoppades på den 29:e, som det blev, eftersom han fyller år 29 oktober och hans mamma 29 november och nu fyller alltså Nils år 29 september.

 

Första namnsdagen, första höstdagen och en liten varning

Första namnsdagen, första höstdagen och en liten varning

Idag är det tydligen Nils som har namnsdag. Han fick en väldans stor fleeceoverall som present. Nu kan vi vara ute, utan att det är så fint väder som det var igår. Så idag har vi firat Nils första namnsdag och Nils första kalla höstdag.

Dessutom håller pappa Calle på att sätta ihop Nils spjälsäng. Inte en illa namnsdag, kan man säga.

Liten bebis i stor overall (typ en dec för långa ärmar och ben)

Vill också, när jag ändå har er uppmärksamhet (om jag har det), passa på att varna om att den här bloggen verkar få en ny inriktning, ifall ni inte märkt det. Det kan vara en övergående fas, eller så är det så här nu. Like it or leave it!

-9 kg på en vecka

-9 kg på en vecka

Det ni! Och som jag jobbat för det… eller inte. Föda lite barn, bo på lite sjukhus, sen är det så.

Den här bilden tog jag 1,5 dag innan förlossningen startade.

Såhär i efterhand ser inte magen alls så stor ut, som jag tyckte förra veckan och den ser inte alls tung och jobbig ut. Den är faktiskt ganska fin. Fast kanske inte så konstigt, när världens finaste fanns där inne.

The outburst of the ninja

The outburst of the ninja

För exakt en vecka sen, 28 september kl 23.00, kom den första värken. När den var över, knäppte det liksom till i magen och vattnet gick. Jag ringde in till förlossningen, men de sa att det tar minst en timme innan värkarna kommer igång efter vattnet gått för det mesta. Men att jag kommer känna när de riktiga värkarna börjar. Jag blev lite smånervös och undrade hur ont de “riktiga” värkarna skulle göra.

Efter att ha ringt förlossningen ytterligare två gånger och till slut bett om att få komma, fick jag det till slut, även fast de nog tyckte jag skulle lägga mej och vila en stund. När vi kom in kl 1.30 var jag öppen 3-4 cm redan.

Efter att ha blivit undersökt fick jag gå in i duschen för att duscha varmt och därmed få lite smärtlindring. Efter en timme i duschen var jag i stort sett helt öppen. Då började jag få riktigt ont och fick gå loss på lustgasen. Efter ytterligare en timme började det kännas som det var dags, men det var ju inte dags, för så snabbt brukar det inte gå sa de. 20 minuter senare, kl 5.32, var lilla ninjan ute!

Tydligen, enligt barnmorskan, var jag riktigt grym på det här, ifall nu nån hade trott att jag skulle vara nåt annat. En riktigt snabb förlossning för att vara första föderska, antagligen för att jag var så bra på att lyssna på kroppen och på att lyssna på Calle.

Tyvärr hade lilla ninjan legat och tryckt lite för långt ner i magen lite för länge, så det blev lite för jobbigt. Han hade väldigt lågt blodsocker när han kom ut, så vi fick ligga kvar på sjukhuset ända tills igår. Vi har dock blivit väldigt bra omhändertagna. All personal var verkligen guld, men det var riktigt skönt att äntligen få komma hem igår.

En stark och duktig liten ninja