Alla sätt är bra… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 51

Alla sätt är bra… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 51

Ikväll var det jag som la Nils. Efter att ha snurrat runt ett tag stänger han ögonen och sen slutar han andas. Han andas inte på så lång tid att han får kippa efter luft sen. Så fortsätter han så. Det är ganska irriterande när man ligger bredvid och tror att det ska komma andetag, men så gör det inte det. Nils hade ju dessutom andningsuppehåll på nätterna förut och man visste att han somnat, när det inte kom nåt andetag på ett tag. Det var ganska obehagligt. Det blev lite flashbacks.

I alla fall så håller han på så ett bra tag och tillslut puffar jag till honom. Ett par riktigt sömndruckna ögon tittar upp på mej.
Jag: Nils sluta!
Nils: Man får göra så om man vill!
Sen stänger han ögonen igen… och andas INTE! Sen kippar han efter luft igen. Efter det kommer jordens busigaste leende, sen går det inte jättelång tid innan han somnar… antagligen av syrebrist.

Men men, alla sätt är bra…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *