Browsed by
Tag: Musik

Mellan hopplöshet och förtvivlan

Mellan hopplöshet och förtvivlan

Igår var jag hemma och var sjuk med min egen hjärna som enda sällskap. Det var ingen trevlig upplevelse. Min hjärna:

Men sen sa jag till den på skarpen… och DÅ, då kontrade den med detta istället:

Igår var det inte lätt att vara jag! En hel lång dag pendlandes mellan hopplöshet och förtvivlan.

I wear speedos

I wear speedos

Jag och Calle diskuterade häromveckan vad dealen med speedos är. Det är ju inte snyggt liksom, så vad det är det då? Sen kom liksom svaret som en skänk från ovan: det är skönt… och en del TROR att det är snyggt!

För övrigt kan jag berätta att man får skäll om man har den här låten på hjärnan för många dagar och ständigt delar med sig av den, så klickning på videon sker på egen risk.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=7kOKDdocGyc[/youtube]

Att handla kläder till en brontosaurus… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 43

Att handla kläder till en brontosaurus… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 43

Den stora konflikt som pågått mellan mej och 4-åringen i ett par veckor är angående huruvida det är lätt att handla kläder till en brontosaurus eller inte. Nils fick en skiva med dinosaurielåtar med Pappa Kapsyl i julklapp. En av låtarna handlar om en som ska köpa kläder till sin brontosaurus och att det inte är lätt… eller är det lätt?! Nils påstår att han sjunger att det är lätt, jag menar att han sjunger att det INTE är lätt. Så säger vi våra meningar några gånger, varje gång vi hör sången… fortfarande utan att komma överens. Numer vill Nils inte höra den sången, för han blir så irriterad att jag är så envis.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=1BYmgoMfFSU[/youtube]

Jag å andra sidan, är bara lycklig att det är den största konflikten vi har just nu och inte något allvarligare. Liiite mindre lycklig är jag åt följande låtar som suttit på hjärnan de senaste veckorna. Men jag får väl helt enkelt inse att det kommer dröja några år innan jag får en vuxenlåt på hjärnan igen.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=yjsSCZt38VA[/youtube]

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=qcya2EbAN_I[/youtube]

Dags att uppdatera sig lite kanske

Dags att uppdatera sig lite kanske

Jag var ute och körde lite bil idag. I vanliga fall är det alltid tyst i bilen när jag kör… eller radion är tyst… sen är det väl allt annat än tyst överhuvudtaget. Är Nils med vill han väl i och för sig oftast lyssna på nåt. Men kör jag själv eller om jag får bestämma så är det tyst som gäller. Skönt att vila skallen lite ibland.
Idag fick jag dock ett infall och satte på radion. Det var Digilistan och min första tanke var att slå av igen, men sen gav jag det en chans och tänkte att det kunde vara kul och höra vilka låtar som ligger där numer. Jag kände inte igen någon… inte en enda en av de jag hann höra! När jag kollade listan i efterhand känner jag igen två låtar. Den ena kände jag igen för att jag hörde den i morse och det var melodifestivalvinnaren. Den andra var den där “Bada nakna” som man inte kunnat missa fast man kanske hade velat försöka.
Nu har jag bett Calle flytta ner högtalarna till nedervåningen så jag kanske kan spela lite musik nån gång ibland i alla fall för att hänga med lite. Men jag kan tycka att det var lite väl lite Creedence och Bon Jovi på Digilistan.

Min far, knäskålskrossaren

Min far, knäskålskrossaren

Min pappa har ofta, under vår barndom, hotat med att krossa våra knäskålar om vi inte gjorde det han ville (OBS ALLA ICKE-IRONI-UPPFATTARE: Detta var alltså på skoj!). Det finns ett grymt roligt exempel på detta då min bror var hos grannen och spelade pingis i hans garage. Det var dags för mat och pappa ringde efter brorsan på hans mobil. Martin svarade inte.  Pappa talar in följande på svararen:

-Hörrödu, middan är klar, är du inte hemma på fem röda så krossar jag knäskålarna på dej!

Det gick några få minuter sen ringde det i pappas telefon. Det var inte Martin, det var en okänd stockholmare som ringde och frågade vad det var för mat… och vad det var som gällde med knäskålarna. Det var kul!

Med detta i åtanke, så har jag inte riktigt vågat säga till pappa, djurgårdaren, att jag under nästan alla dagar under senaste besöket där hade följande sång på hjärnan:

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=xa403wSREaE[/youtube]

För att det ändå inte ska råda några tvivel angående att min far skojade med knäskålarna, så är han en sån som hellre släpper ut flugorna än att smälla dem. Dessutom ser han väl ganska harmlös ut va?

IMG_6814

Hur det kan slå åt fel håll ibland… typ tillbaka

Hur det kan slå åt fel håll ibland… typ tillbaka

Jag har under ett par, tre månaders tid jobbat på att få Nils att lära sig “Långa bollar på Bengt”. Jag har även försökt lära honom några rader ur “Folköl och dunkadunka”. Allt för att jävlas med Calle för att han inte gillar Svenne Rubins. De ligger trea från slutet på vad Calle vet som finns att lyssna på. De enda som ligger efter är Lars Winnerbäck och Kent. Jag funderar på att introducera Mange Makers, så kommer Svenne Rubins med största sannolikhet ligga fyra från slutet.

I vilket fall som helst, så kändes det inte längre lika genomtänkt i helgen, då vi åkte bil till och från Dalarna… utan Calle, och Nils upprepade gånger (för att uttrycka sig milt) bad om att få höra “Långa bollar på Bengt”. Det finns liksom en gräns för hur många gånger man kan höra en låt. Den gränsen var nog egentligen nådd för mej innan jag påbörjade detta projekt. Nu har jag hört den några gånger till.

Nu kan han förvisso, helt omotiverat, gå och sjunga “långa bollar, långa bollar, långa bollar på Bengt”. Det kan också komma ett “Bengt, han var kalv. Långa bollar på Bengt”. Mitt mål är uppnått, men på vilken bekostnad?!

Robert Broberg

Robert Broberg

Tillsammans med Svenne Rubins utgjorde Robert Broberg en väldigt stor del av den musik vi (jag och mina syskon) lyssnade på som barn. Jag vet, vi var antagligen inte riktigt som alla andra barn, men så kan det vara. Jag tror att det bara fanns en Broberg-skiva hemma hos oss… då gillade jag nog “Öken” och “Får jag doppa min mjukglass i ditt strössel” bäst. Men är inte det här den finaste?

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=Okr6I_viBHA[/youtube]

Vilken är er favorit med Broberg?

Oslagbara

Oslagbara

Av nån anledning, när jag fick den där låten “Oslagbara” på hjärnan, kunde jag inte låta bli att tänka på mej och Emma och vår studietid på Gotland. Jag kunde inte låta bli att tänka på:

Hur vi cyklat från Emma till kåren, vrålande “Heeeeej dickomdickomdack”.
Hur vi gått från Emma till kåren, med sångboken i högsta hugg och sjungit (läs vrålat) precis nästan hela boken på vägen.
Hur halva Visbys befolkning med största sannolikhet antagligen inte uppskattade detta något vidare värst.
Hur jag cyklade in i en trottoarkant på Emmas gård och ramlade i en rabatt och hur Emma skrattade så mycket åt detta att hon också välte.
Hur vi skrattande vandrat Visbys gator dag som natt.
Hur många kvällar vi stått på båda sidor baren, hur vi rockat både i dj-bås och på dansgolv.
Hur vi bryggt fulvin i vårt allrum.
Hur många gånger vi skrattat käkarna ur led.
Hur vi blev så sjukt bra vänner.
Hur mycket galet vi var med om och hittade på.
… och säkert tusentals “hur” till!

Och precis som i sången lever vi nu familjeliv, visserligen inte i samma stad… eller på andra sidan stan, men väl på andra sidan Vänern. Så här är vi nu med våra familjer (och jag älskar hur jag har det nu… men tänker ibland på hur underbart roligt jag hade det då!):

emma IMG_5377

 

Den som inte har levt studentlivet borde ta den chansen… och gärna med en Emma.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=i8O1QzCBo28[/youtube]

Dagens på-hjärnan-låt… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 2

Dagens på-hjärnan-låt… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 2

Dagens… eller snarare senaste månadens på-hjärnan-låt kommer helt klart från Nils. Nils var på Mojje med sin mormor och morfar och efter det var han fast i Mojje-träsket, vilket har medfört att han delvis dragit ned mej i fördärvet. I skrivande stund är jag faktiskt helt ärligt sugen på att lyssna på låten, trots att jag vet att det skulle vara förödande… eller kanske bra, jag kan bara refrängen just nu och det blir aningen tröttsamt. När till och med Nils säger: “Nä mamma, inte sjunga den igen”, då är det illa. 2,5-åringar gillar ju annars upprepningar. Just den här 2,5-åringen gillar dessutom, i vanliga fall, Mojje så mycket att han, helt apropå ingenting, sagt detta: “Blå! Jag har sett blå! Hos mormor och morfar…. Mojjeeeeeeeeee!”. Just den 2,5-åringen har jag alltså tröttat ut med en Mojje-sång.

Varsågoda!

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=Jpnmn4_VCO8[/youtube]

Dagens på-hjärnan-låt

Dagens på-hjärnan-låt

Fördelen med att ha en far som är som en jukebox är att man kan ganska många olika sånger och de mest förvånande kan dyka upp och sätta sig på hjärnan. Idag har jag kört den här på högvarv:

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=yCxI9jtopys[/youtube]

För några år sen var vi dessutom och såg Owe Thörnqvist live… det var också en upplevelse.

Det är i Kil det händer

Det är i Kil det händer

Ja, nu är vi ju officiellt äkta Kilsbor. Hur bra känns det inte att då kunna stoltsera med att ett sånt här festligt band är i stan imorrn? Påskaftonskvällen är given… eller?

Och ja, det här är bara en förutfattad mening utifrån bandnamnet, så rätta mej om jag har fel, men det känns lite som ett skitband. Jag är redo att bli motbevisad… men inte så redo att jag tänker gå dit. Väljer man ett sånt namn får man liksom lite skylla sig själv, tycker jag i alla fall.

IMG_4989

Dagens på-hjärnan-låt

Dagens på-hjärnan-låt

Dagens på-hjärnan-låt kommer från bästa musikalen ever. Jag och mamma såg den i New York och det var magiskt. Blir alltid lika hänförd av musiken i den.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=KrASmKvCZhQ[/youtube]

Vissa dagar känns inte mina egna på-hjärnan-låtar så himla illa

Vissa dagar känns inte mina egna på-hjärnan-låtar så himla illa

Jag brukar ju uppdatera om mina på-hjärnan-låtar emellanåt. Det kan ju vara riktigt irriterande. Igår träffade jag en pojke som antagligen har det ännu jobbigare med på-hjärnan-låtar… jag hade det åtminstone jobbigt med hans på-hjärnan-låtar.

Vi gick från badhuset tillbaka till skolan, en promenad på ca 2 km. Efter att ha gått halva vägen hade jag hört : “whatta whatta Ninja Turtle!” ungefär 300 gånger. Efter den ungefär 300:e gången upptäckte en annan pojke att glömt sin ryggsäck, så det var bara att vända det… and guess what… “Ninja turtle”-killen bestämde sig för att vara vänlig nog att följa med. Så vi hann med ungefär lika många “Whatta whatta Ninja Turtle” på vägen tillbaka.
Sen när vi vände däremot, då byttes “Whatta whatta” ut mot “Quizzy, quizzy quizzy vaggadappla all” (i mina öron låter originalet som “Busy busy busy doing nothing at all”). Det var en ganska lång promenad.

När vi var tillbaka till skolan kände jag att mina egna på-hjärnan-låtar faktiskt inte är så dumma ändå.

När man missar en chans att imponera…

När man missar en chans att imponera…

Jag var på Svenne Rubins i helgen. Innan spelningen hamnade jag bland annat här: mitt i Rubins skivsignering.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bandet signerade massa skivor och jag fick lust att signera nåt jag också, så jag signerade bandet (eller delar av i alla fall). Det resulterade i att även jag blev armsignerad. Så jag hade en autograf på varje arm. (Bild lånad härifrån)

Så, till den missade imponeringschansen: Eftersom jag tjatar på barnen i skolan hela tiden att de inte ska måla på sig kände jag att jag nog var tvungen att gnugga bort autograferna innan jobbet idag. Då händer följande:

En pojke (6år) försöker lära sina kompisar att sjunga “Långa bollar på Bengt”, helt apropå ingenting alls.
Jag talar glatt om att jag var och lyssnade på de som sjunger den i lördags. Pojken blir lite impad och jag fortsätter med att berätta att jag hade deras autograf på armen. Sen visar jag mina armar med de nästan helt utgnuggade autograferna… där slutade pojken vara imponerad. Det enda som syntes var nämligen små bläckspår, som kanske eventuellt kunde tolkas som blodådror.
Vem hade kunnat tro att man nån gång skulle haft glädje av en Rubins-autograf?

Vidare försökte jag imponera med att lägga mej på (vad jag trodde var) barnets nivå genom att berätta att Dogge var där under kvällen också. Pojken tittar undrade på mej och frågade vem Dogge är. Där la jag ner… tänk att en 6-åring kan vara så himla svårimponerad!

Dagens på-hjärnan-låt

Dagens på-hjärnan-låt

Idag har jag vabbat. Det betyder: inga hämningar i sjungandet. Stackars Nils har fått höra den här låten ett stort antal gånger idag:

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=Gu2pVPWGYMQ[/youtube]

Dagens OCH gårdagens på-hjärnan-låt

Dagens OCH gårdagens på-hjärnan-låt

Vi har rymdtema i skolan, need I say more? Den här trevliga 70-talsdängan har nu förföljt mej i dagarna tu. Här får ni också nåt klämkäckt, lätt-trallat att ha i sällskap under helgen, varsågod!

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=2O3hFt9PnOs[/youtube]

Dagens “i duschen”-hit, en sorglig historia

Dagens “i duschen”-hit, en sorglig historia

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=NDvuskOGiY0[/youtube]

Är det inte en riktigt deprimerande låt egentligen? Att på 24 år inte vågat säga nånting om hur man känner för en person. En riktigt deppig text, men en ganska glad låt ändå. Men det känns allt lite patetiskt, att inte våga göra nåt åt saken, så skyll dej själv om hon flyttar liksom.
Men, den funkar att sjunga i duschen ändå.

Dagens på-hjärnan-låt

Dagens på-hjärnan-låt

Både igår och idag har jag haft sällskap av Chuck Berry… hela dagarna sällskap av Chuck Berry… och just bara en enda låt. En låt som jag kan några rader på. Det är liksom lite typiskt att det är såna som fastnar. Till och med jag blir trött på mej själv då, när några få rader går runt, runt.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=RoDPPgWbfXY[/youtube]

En apa som liknar dej

En apa som liknar dej

Den här låten har jag haft på hjärnan med jämna, eller ojämna, mellanrum sen “Så mycket bättre” med Olle Ljungström.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=zKg8STycWXA[/youtube]

Olle säger att man säger såhär:

-Vad glor du?
-En apa som liknar dej!

Så sa man verkligen inte när jag var liten. Då sa man:

-Vad glor du på?
-Apan mitt emot, din idiot!

Det låter ju faktiskt en hel del mycket otrevligare när jag tänker på det.

I vilket fall stör jag mej på det varje gång jag hör låten. Det heter INTE som han säger… inte på mitt sätt i alla fall. Nån som kan hålla med?

Folk röstar som pucko-apor!

Folk röstar som pucko-apor!

Det visar sig att jag egentligen borde ha kollat på Melodifestivalens deltävlingar och ringt och röstat som fan. Vad är det för bidrag i finalen egentligen?
Han med det brinnande pianot är ju den enda bra.

Har nu sett på Andra chansen. Det enda hela avsnittet jag orkat se. Så kommer inte den enda bra låten med, han den där Modern Talking-snubben, Martin Rolinski. Folk röstar som pucko-apor!

Nej, man blir bara irriterad av såna här tillställningar för att folk inte vet bättre och att jag tydligen vet bäst. Jag får nog återgå till att inte se på det helt enkelt. Fast av nån anledning känns det som att jag kommer sitta och vara lika irriterad nästa vecka för att hann med det brinnande pianot inte säkerligen inte vinner.

Hmm, kanske kan den där Anton-pojken från idag få vinna också. De dansade ganska fint.

Gandalf style

Gandalf style

Calle blev lite smått irriterad på mej när jag till en början, inte för mitt liv, kunde minnas vad de sjunger. Från gång till gång som Calle talade om det för mej var det liksom borta.

Första gången jag hörde låten var jag liksom övertygad om att de sjöng “Dragon style”. Vad dragon style är för nåt vet jag inte, men finns det doggy style borde det väl finnas dragon style, även om det känns som det skulle kunna göra lite ont.

De andra gångerna jag hört låten har jag varit helt övertygad om att de sjunger “Gandalf style”. Det gör de tydligen inte heller. Men det sjunger jag ibland ändå, bara för att det retar Calle så himla mycket, även om jag numer vet att de sjunger Gangnam style… även fast jag inte vet vad det betyder. Gör en låt som man förstår liksom!

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=9bZkp7q19f0[/youtube]

Jag hoppas det är rätt låt. Calle och lill-Nils sitter i andra änden av soffan och sover, så jag kunde inte lyssna. Det ser i alla fall ut som rätt eftersom han gör dansen.

Hur man blir av med en på-hjärnan-låt

Hur man blir av med en på-hjärnan-låt

Eftersom jag väldigt ofta lider av på-hjärnan-låtar, blev jag otroligt glad när jag hörde ett tips om hur man blir av med dem på radion. Tydligen ska man ge låten, som sitter där uppe, ett avslut. Till exempel:

“Kunderna kommer, kunderna går, på Roys och Rogers mack… baddaboomboomdish”

Så ska den liksom försvinna. Det gick ganska bra faktiskt, när jag idag fick en låt på hjärnan. Tyvärr så kom den tillbaka varje gång jag passerade ett visst ställe på jobbet… och där går jag tydligen ganska ofta, upptäckte jag. Men ändå, ett steg i rätt riktning. Testa, så får ni se om det funkar!

Björn goes Loreen

Björn goes Loreen

Han har, sorgligt nog, hållit sig undan ett tag nu… Björn Gustavsson. Men här skuttar han runt som Loreen. Långt ifrån det roligaste han gjort, men när man inte sett honom på länge så duger det gott.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=3twTxNXQqdk[/youtube]

Jag är ett litet ylle

Jag är ett litet ylle

Som många av er nu redan vet, kommer den här lilla krabaten titta ut 1:a oktober… eller nånstans där i närheten. Vi vet inte om det är en kille eller en tjej. Många tror eller vill att det ska vara en tjej, så därför tror jag att det är en kille… just nu i alla fall. Det svänger lite i mitt troende.

Jag kan liksom inte hjälpa det, men jag kan inte låta att tänka på den här, när jag ser bilden. Fast kanske inte på en sån där äcklig version som i klippet. Men nog måste den ha världens minsta nylle, så då måste det ju vara ett litet ylle.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=rjfnlyxq1Us[/youtube]

Jag reserverar mej för eventuellt konstiga saker som händer efter 10 sekunder i klippet, längre orkade jag nämligen inte kolla just nu. Här kan det vara lite bättre och det är ingen kille som dansar i kjol. Fast när jag var liten hade vi ett kassettband med Mora Träsk… och där var det en fin, mysig sång.

När solen skiner…

När solen skiner…

När vi var små, sjöng pappa ibland en sång för oss om väder… eller vad man ska säga. Den gick så här:

“När solen skiner och regner,
då dansar alla gamla kärr’gner (kärringar).

När solen skiner och de duggar,
då dansar alla gamla gubbar.

När solen skiner och det snöer,
då dansar alla vackra möer.

När solen skiner och det hagler,
då sitter skam och och petar nagleeer”

Om det finns nån som helst sanning i detta, så kan jag säga, att idag har då både kärringar, gubbar, möer och skam fått röra på sig ordentligt.

Plötsligt kom jag på att jag måste ringa Carina

Plötsligt kom jag på att jag måste ringa Carina

Jag har varit hemma och varit sjuk idag. Jag skickade sms till mina kollegor igår och talade om att jag skulle få lov att bli hemma idag. Klockan 4 i morse kom jag dock på att jag inte hört av mej till Carina, som jag har frukost med på måndagar.
Vet ni hur jobbigt det är att komma på en sån sak kl 4 på morgonen och sen komma på att man måste gå upp tidigt och ringa och meddela henne detta? Vet ni hur jobbigt det är då, att Larz-Christerz ens existerar? Vet ni hur jobbigt det är att komma på att man måste ringa Carina när klockan är 4 på morgonen? Det kan liksom låta så här i huvudet hela dagen sen då:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=u_KPgM0e5g4[/youtube]

Som tur är, har jag Fredrika, som istället fick ett sms kl 4 på morgonen där jag bad henne prata med Carina på morgonen istället… så jag slapp gå upp och ringa Carina.

Tyvärr har jag smittat Calle med den här Carina-sången nu på kvällen och han har gjort en alldeles egen taliban-version, som är ungefär precis så bra som man kan föreställa sig… inte så värst med andra ord, med snälla ord.

Melodifestivalen… final – äntligen!

Melodifestivalen… final – äntligen!

De flesta känner säkert till, vid det här laget, att jag verkligen inte gillar Melodifestivalen. Under flera veckor har jag alltså inte haft nåt annat val, än att se på Gladiatorerna. Jag tror inte att Gladiatorerna skulle vara nåt för mej… det skulle vara för lätt. Det är ingen som vill se nån vinna så lätt i tv. Det ska vara lite utmaning. När ni ser bilden, förstår ni ju vad jag menar.

Jag känner mej dock lite tvingad att se på Melodifestivalen när det är final. Jag litar på att svenska folket har röstat fram de bästa bidragen. På det här sättet borde jag spara mej några timmar med skitmusik, som varit i alla deltävlingar.

Jag kan inte komma med några som helst chansningar på vem som ska vinna. Jag har ingen aning om vem som är min favorit, för jag har inte hört nåt av bidragen innan. För mej är Melodifestivalen lite som den var på den gamla goda tiden, när man bara behövde stå ut en kväll om året. Jag hoppas i alla fall att nån poppig låt med nån som dansar bra vinner.

Barnen i skolan är väldigt upprörda och hatar Torsten Flinck. Så mycket hatar de honom, att de kallar honom Torsten Stink och ritar bilder på honom där han har långt stripigt hår och är finnig. Så hårt är alltså straffet när man slår ut Sean Banan.

Trevligt helgbesök

Trevligt helgbesök

I helgen har vi haft supertrevligt besök av mamma och pappa. Jag hade längtat efter mamma och pappa, så det var riktigt mysigt att de kom. Igår var vi ute och käkade grekisk mat och sen var vi på A night at the Opera – a Tribute to Queen. Jag kan inte påstå att jag hade jättestor koll på Queen innan, men föreställningen var verkligen jättebra och jag upptäckte att det var flera låtar som jag tycker är bra, men som jag inte visste var Queen-låtar.

Efter en helkväll igår, passade vi på att ta ett långpass på Ikea idag. Tur att det finns en söndag i morgon att återhämta sig på!

A tribute to Queen

A tribute to Queen

Idag ringde min lilla mamma. Vi bestämde att hon och pappa ska komma och hälsa på en helg fram över. De fick i julklapp av mej och Calle, att vi ska käka på stan. Vi bestämde att vi ska göra nåt mer också, så vi bokade A night at the Opera – A tribute to Queen på Karlstad CCC. Det blir nog jättebra. Jag får väl erkänna att jag inte har stenkoll på Queen. Pappa var vänlig nog att berätta att Freddie Mercury var med. Så mycket hade jag koll på. Jag vet också att de har gjort dessa:

  • Another one bites the dust
  • We are the champions
  • We will rock you

De har också gjort en låt om nån cykel och att de tycker om att cykla på den… sen kan jag inte komma på nåt mer. Jag tror att det blir en bra kväll i alla fall och om inte annat, får jag lära mej lite fler Queen-låtar.