Browsed by
Tag: vänner

Halloweenkalas

Halloweenkalas

Idag har Nils haft sitt livs första barnkalas. Frågan är om Nils eller jag var mest taggad?! Han på kalaset och jag på förberedelserna. Ett toppenkalas, med otäck mat och läskiga kompisar var det i alla fall.

Förberedelser av spindlar till fikat
Drak/häx/zombiefingrar
Spöken in da makin’
Mumiekorvar på rad
Färdigstylat skelett
Lillasyrran ville också vara utklädd såklart
Hon klär helt klart i trollfräknar
Mumie på en bädd av maskar (eller zombiehjärna, om man tycker det låter mer smakfullt)
Giftig bål
Det läskiga kakfatet
Lite nyttigheter hade vi faktiskt också – bananspöken och clementinpumpor
Alla läskiga, busiga barn
Godingarna!… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 26

Godingarna!… eller Det ljuva livet som småbarnsmamma, del 26

För ungefär en månad sen var Caroline här på besök. Det är så praktiskt med vänner, som helt spontant går en ettårig fotoutbildning (på Kulturama dessutom!), bara för att kunna ta kort på mina framtida barn liksom. Så när då dessa barn väl kommit så kommer hon hit och krälar runt på gräsmattan för att få bra vinklar och ljus… helt utan att en ens ber om det. Här är några av de fantastiskt fina bilder som hon tog när hon var här och som är såååå galet tacksam för!

IMG_8058 2

IMG_8060 2

IMG_8061 2

IMG_8062 2

IMG_8063 2

IMG_8064 2

Foto: Caroline Broberg

Hopplöst fall!

Hopplöst fall!

Igår var jag och Charlott på shoppingtur. Jag var på jakt efter kläder som är fina men som ändå är bekväma. Det känns kanske inte jättekul för Calle att komma hem från jobbet och varje dag möta mej i mjukiskläder. För en gångs skull gjorde jag faktiskt en del köp.

I eftermiddags skickade Charlott följande meddelande:

“Hur känns de nya kläderna idag då?”

Mitt svar säger väl allt?! (Nej, det är inte de nya fina, men bekväma kläderna jag köpte)

IMG_7254

Två busdagar

Två busdagar

Igår var vi på Leos lekland. Nils har kollat på Leos lekland på youtube till och från i flera månader, så gissa om det var en exalterad grabb inför besöket… och på besöket. Efter besöket frågade jag vad som var det roligaste på Leos lekland:

– Aptoaletten!

Det kanske inte var det jag hade gissat på att han skulle svara, men varför inte? Den lät ju som en apa när man gick in.
Annars så kastade han sig ner för den högsta och snabbaste rutschkanan det första han gjorde nästan, så sen blev rutschkanan i Toddler-rummet den han vågade ge sig upp i. Men det fanns ju massa annat kul också. Han och Isak körde tills de stupade i alla fall.

IMG_5676

Idag var vi i Mariebergsskogen och jag och Nils skulle gå Trollvandringen. Vi klarade 10 av 45 minuter, sen blev det för läskigt… eller som Nils själv sa “trollen var för busiga och de tyckte att barnen var för läskiga”. Det var ju snällt av honom att tänka på att trollen inte skulle behöva vara rädda för honom i alla fall.
Tågturen med Calle, Frank och Franks pappa var betydligt trevligare.

IMG_5689

Hemma blev det sushi till middag. Nils körde på den mycket suspekta kombinationen sushi och sylta. Han var dock så nöjd med den att han ville att jag skulle ta kort på den, så här är den!

IMG_5695 IMG_5696

Oslagbara

Oslagbara

Av nån anledning, när jag fick den där låten “Oslagbara” på hjärnan, kunde jag inte låta bli att tänka på mej och Emma och vår studietid på Gotland. Jag kunde inte låta bli att tänka på:

Hur vi cyklat från Emma till kåren, vrålande “Heeeeej dickomdickomdack”.
Hur vi gått från Emma till kåren, med sångboken i högsta hugg och sjungit (läs vrålat) precis nästan hela boken på vägen.
Hur halva Visbys befolkning med största sannolikhet antagligen inte uppskattade detta något vidare värst.
Hur jag cyklade in i en trottoarkant på Emmas gård och ramlade i en rabatt och hur Emma skrattade så mycket åt detta att hon också välte.
Hur vi skrattande vandrat Visbys gator dag som natt.
Hur många kvällar vi stått på båda sidor baren, hur vi rockat både i dj-bås och på dansgolv.
Hur vi bryggt fulvin i vårt allrum.
Hur många gånger vi skrattat käkarna ur led.
Hur vi blev så sjukt bra vänner.
Hur mycket galet vi var med om och hittade på.
… och säkert tusentals “hur” till!

Och precis som i sången lever vi nu familjeliv, visserligen inte i samma stad… eller på andra sidan stan, men väl på andra sidan Vänern. Så här är vi nu med våra familjer (och jag älskar hur jag har det nu… men tänker ibland på hur underbart roligt jag hade det då!):

emma IMG_5377

 

Den som inte har levt studentlivet borde ta den chansen… och gärna med en Emma.

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=i8O1QzCBo28[/youtube]

TV-spelskväll…. igen!

TV-spelskväll…. igen!

Igår Tv-spel, idag TV-spel…. det blir rätt kul med tv-spel.

 

Calle: Elin, dricker du inget vin? Du sa för 10 minuter sen att jag skulle fylla på ditt glas och det har inte rört sig sen dess.
Jag: Sorry!
2 minuter senare:
Calle: Elin, din bh är på väg ut ur linnet.
Elin: Meeen, först säger du att jag ska dricka vin, sen när jag dricker klagar du på att bh:n kommer fram.

 

Anders: Vet du? Det är Anna (Anders syster) som är skyldig till att vi skiljde oss när vi var gifta. Hon sa att du hade rätt till hälften av mina pengar.
Elin: Men vaffan!!!! *skickar ett argt sms till Anna*
Jag och Anders var gifta när vi var typ … små.

 

 

TV-spelet förvandlas helt plötsligt till ett fejkåttabitars och har jordens största pixlar. Anders vill gå ut och stå på uteplatsen utanför fönstret istället för han tror det är lättare att se på distans. Det hela förstörs av att det ösregnar… och inget annat.

 

 

Elin: Anders, Anna svarar inte på sms:et jag skickade.
Anders: Vad skrev du?
Jag: “Vaffan!”
Anders: Hon kanske blev förolämpad.
Jag: Men vaffan, hon förstörde ju mitt äktenskap!
Anders: Ja, du hade kunnat va miljonär…. eller kanske inte.
Anders dör på spelet.
Calle: Men Anders!!!
Anders: Förlåt, jag kollade på din fru!

 

 

Anders: Calle är bra men rättvis chef tycker jag!
Calle: Vaddå da?
Anders: Du ger bra kritik tycker jag. Man får skäll när man gör dåligt och beröm när man gör bra.
Calle: Vad säger jag då da?
Anders: Bra jobbat *piiiip*!
Calle: Anders, jag slår dej, du går i särklass.

Just can’t get enough

Just can’t get enough

Innan igår var det evigheter sen vi träffade Anders. Så träffade vi honom igår kväll, så träffade vi honom i förmiddags och nu är han här igen. Precis som att när vi väl fick Anders-tillgång igen så verkar det som att vi liksom just can’t get enough.

IMG_4026

 

Eventuella likheter med bilden från igår är ingen tillfällighet… vi försöker klara ett tv-spel.

Och så lite soundtrack:

[youtube]https://www.youtube.com/watch?v=msARqF8Wshk[/youtube]

Midsommarnattsnöje

Midsommarnattsnöje

Man måste inte plocka blommor, äta jordgubbar, dansa runt stången, spela kubb, dricka snaps eller binda kransar bara för att det är midsommarafton. Man kan faktiskt dricka vin, äta chips och dip och godis och spela tv-spel istället. Det gör vi.

IMG_4018

Äppelbo mikrobryggeri

Äppelbo mikrobryggeri

Förra helgen var jag på Äppelbo mikrobryggeri.  Jag lärde mej att göra öl. Huruvida jag nån gång tänker göra eget öl är oväsentligt. Öl är inte gott. Om det nån gång går att bjuda mej på öl, så ska ni inte göra det! Tackar jag ja till en öl, då har jag redan druckit för mycket.

Väldigt intressant var det i alla fall och nu vet jag hur man gör öl… typ.  Såhär ser ölen från Äppelbo ut:

30b0929c01-PICT8035

Bild lånad härifrån.

Såhär ser vd-Pea ut, som skötte den eminenta visningen och utbildningen/svarade på mina korkade frågor. Tror nämligen inte de blir så smarta, utan mer väldigt basic frågor från en som typ har lyckats dricka kanske 5 öl sammanlagt i hela sitt liv (varav en snodde jag när jag var typ 1 år).

IMG_0497_1024

Bild lånad från mej själv, härifrån. Jag tror han ser så suddig ut på grund av att han gör (dricker?) så många öl?!

Pea tycker att “The Beauty is in the Eye of the Beerholder…”. Så är det nog! Jag vet inte…

Pea är för övrigt väldigt extremt lik Hockey Bockey Bengt Benkt i Svenne Rubins. Kanske är de släkt?!

Jag tycker att vd-Pea kan tycka att det är ett väldigt bra betyg för hans öl att jag faktiskt tycker att det ska bli lite spännande att smaka… det brukar jag inte tycka om nåt öl. Det beror säkerligen på att det är Pea som gör dem, att de är gjorde i Äppelbo med fina råvaror och att de har hemskt fina etiketter.

En liten sak som är jobbig med ölen är den som heter Brown Ale, och så är det en bild på en älg på etiketten. Inte jättelätt att säga ale, när man ser en älg. Scrolla upp till första bilden och testa själva.

Tv-spelskväll

Tv-spelskväll

Anders är här och det spelas tv-spel. Det går som det brukar.

Anders har kallat Calle för Chrille hela kvällen. Chrille är Anders pappa. En gång var det hetsigt i spelet, Anders skriker Chrille tre gånger innan han avslutar med ett: “Men, fan.. Joel!”. Anders har bara känt Calle typ 7 år.

Anders tar fel gubbe hela tiden och tror att han är Calles gubbe, trots att han varit samma gubbe i 1,5 timme. Han tycker att Calles gubbe har samma kläder som sin gubbe, fast det har den inte. Calle lackar efter ett tag och frågar om Anders skämtar eller om han verkligen är dum. Det går några minuter… väldigt få minuter… sen springer Calle åt fel och dör. Calle: “Oj, jag trodde att jag var du… (knappt hörbart) för att jag tog fel på kläderna”.

Våra tv-spelskvällar är väldigt underhållande, även om man inte ens spelar tv-spel själv.

Mysig dagsutflykt

Mysig dagsutflykt

Igår blev vi medbjudna till Västra Korsön av Tomas och Madde. Tomas föräldrar har en stuga där. Det blev en riktig heldag med bad, lek och god mat.

IMG_1153 2 IMG_1156 IMG_1157 2 IMG_1158-2 IMG_1159 2 IMG_1161 IMG_2493

Att jag ens kunde föräta mej på jordgubbar

Att jag ens kunde föräta mej på jordgubbar

Igår var Sussi på besök… eller så besökte Sussi Höglunda och vi åkte dit tillsammans, vet inte riktigt, men tror egentligen jordgubbarna var målet med resan och jag var bonusen.
I vilket fall som helst har de efterplock på jordgubbsplockningsstället. Det betyder billiga jordgubbar. Jag hade med en 10-litershink. Det tar ganska lång tid att fylla en sån. Det tar ungefär 1,5 timme. Under 1,5 timme hinner man provsmaka väldigt många jordgubbar också. När jag på eftermiddagen packade alla jordgubbar för frysen tog jag en jordgubbe… den var inte alls speciellt god. Jag ville inte ha fler. Tänk att JAG kunde föräta mej på jordgubbar! Dock är jag ganska säker på att det är en övergående fas.

IMG_2488

Låtskrivarkarriären som verkar ha gått i graven

Låtskrivarkarriären som verkar ha gått i graven

Jag tänkte häromdagen på att det är lite synd att jag la min lovande låtskrivarkarriär på hyllan. Kanske är det för att mina medskrivare inte var så sugna på att fortsätta längre. Men tycker ni inte att det är ett mästerverk? Tänk er melodi typ wienervals till:

Jag dansade vals en dag, en dag
med pojken så glad, så glad, så glad
på kungens bal, bal, bal, bal, bal
Men en dag var han inte kvar, kvar kvar, kvar kvar
Åren de gick, gick gick, gick, gick
Killar jag fick, fick, fick, fick, fick
men inga som han, han, han, han, han
men många jag fann, fann, fann, fann, fann
Så en dag, dag, dag, dag, dag
Kom det en gammal man, man, man
det var han, han, han, han, han

Tycker ni inte att det är en klockren text? Undrar just hur gamla vi kan ha varit, jag, Anna och Robert… typ 6-9 år kanske. Det måste ju betyda att det är en riktigt bra, slående och framförallt sätta-sig-på-hjärnan-låt när jag kommer ihåg texten ännu. Slutet kanske inte riktigt är genomtänkt. Jag menar, man får ju aldrig veta om de får varandra eller inte. Det slutar lite abrupt. Men det kanske är grejen, det är ett öppet slut liksom, öppet för tolkningar. Låt fantasin flöda!

Har ni nån melodi ni vill ha text på är det bara ni säger till, så ska jag försöka knåpa ihop nåt, antingen själv eller med mitt låtskrivargäng.

Ätit glass till lunch och druckit Nils-cola till middag

Ätit glass till lunch och druckit Nils-cola till middag

Idag har Caroline varit på besök. Vi började dagen med en väldigt bra och stabil frukost… eller ett par mackor i alla fall. Sen gick det utför. Vi lunchade en glass. Det var ingen liten glass. Jag orkade inte ens hela. Jag tror inte att det har hänt förut. Här är spektaklet, som blev min överman:

IMG_2128

Det kanske ser ut som en vanlig mjukglass, men det är faktiskt två kulor glass under.

Till middag blev det ett par grillade burgare och en flaska med Nils-cola. Den godaste cola jag nånsin druckit.

IMG_2126

 

När Caroline är här behövs det godis. När Caroline har åkt hem blir det godisrester, de måste ätas upp innan de blir dåliga. Det blev godisrester till efterrätt.

Just nu, när jag skriver detta, inser jag att det inte är för inte som vi kallar Caroline för Calorine (Kalorin?)!

 

Som en extra Alla hjärtans dag

Som en extra Alla hjärtans dag

Idag, eller egentligen igår, kom ett paket på posten. Men jag hämtade ut det idag. Titta vad fint Malin skickat till mej!

IMG_1716 IMG_1717

Malin vet att jag älskar marsipan. Här är marsipanhjärtan med jordgubbssmak… mums! Tänk att ha en sån vän som skickar så fina grejer på posten!

 

Lite olika tankar om fult

Lite olika tankar om fult

Anders och Calle spelar tv-spel. Calle dör och använder sig av ett ord som börjar på “k” och slutar på “nulla”.

Jag: Sådär får man inte säga!
Anders: Det där ordet har med sex att göra.
Jag: Ja, det är fult!
Anders: Ja, man kan ha sex med en ful.

Precis så jag menade… eller?! Anders har ett sätt att förvränga det man säger ibland.

Saffranssockerkaka

Saffranssockerkaka

Idag har jag, tro det eller ej, fått tid till att baka. Jag tycker inte om att folk börjar med massa julgrejer i förtid. Jag anser att det är alldeles för tidigt för julmust och såna saker. Så om jag nu kände för att baka med saffran tyckte jag att en sockerkaka var okej. Saffran är ju en krydda och en sockerkaka är ju vanligt, alltså inte juligt. Och jag hade saffran hemma och kände för att baka med den idag.

Sockerkakan fick i alla fall högsta betyg. Jag kanske inte kan ta åt mej all ära. Det kan jag aldrig när jag bakar. För jämt när jag bakar, så är det nåt väsentligt jag undrar över. Idag, till exempel, behövde jag veta hur jag ska veta när jag ska ta ut sockerkakan. Det är ju ganska väsentligt. Då är det bara att skicka ett sms till min privata bagare Malin, så får man ett svar. Så man kan säga att Malin är mitt sätt att lyckas.

Här är receptet i alla fall, om ni vill få lika mycket beröm som jag om att ni bakat en väldigt saftig kaka. Om ni inte har en Malin kan jag inte lova att den blir lika saftig och god som min. Så bakning sker på egen risk.

Tänkarfilten

Tänkarfilten

Nils fick en väldigt fin filt av Anna när hon var här och hälsade på. Han har ju lite olika filtar. Den här filten fick funktionen “Tänkarfilten”. Det är inte alla som har en sån.

Fallskärm

Fallskärm

För några år sen var det väldigt nära att jag testade att hoppa fallskärm. Jag har velat testa det ett tag. Det verkar ganska häftigt och framförallt är det ballt att kunna säga att man gjort det. Jag vet inte om jag riktigt är gjord för att hoppa fallskärm dock. Jag blir ju ganska åksjuk av att åka buss bara, så jag vet inte om jag kommer bli åksjuk av att hoppa fallskärm. Det går ju i och för sig bara neråt, så det borde väl vara ganska lugnt, kanske. Det vore ju lite jobbigt annars, eftersom man alltid börjar med tandemhopp och råkar man spy då har jag en känsla av att man inte vill vara tandem med mej.

Hur som helst, så har en av Calles kompisar tagit ett sånt där fallskärmshopparkörkort och han fick hoppa tandem. Han lovade att hoppa med mej. Jag lovade att hoppa med honom. Sen lovade inte vädret nånting alls, tydligen. För dagen det var dags, var det för kasst väder, så det blev inget. Tur var det väl det kanske, jag tror att det egentligen är alldeles för läskigt att hoppa fallskärm och kanske skedde allt lovande i ett läge där man druckit några glas vin och var lite övermodig.

Då kan man i alla fall passa på att bli väldigt imponerad av den där Felix Baumgartner som hoppade från 39 km höjd ikväll, alltså ändå utifrån rymden. Hade jag hoppat, hade vi flugit i ett litet plan från lilla flygfältet i Visby och det hade nog inte varit så många mil upp… inte några mil alls faktiskt.
Han, den där Felix, bröt ju dessutom ljudvallen. Hade jag brutit nåt, hade det antagligen varit nånting på mej själv… en arm eller ett ben eller så.

Bild lånad från aftonbladet.se

Nathaliebesök och glassproblem

Nathaliebesök och glassproblem

Idag har jag haft Nathalie här på besök. Alltid så roligt att träffa henne, får höra hur hon har det och få höra lite om hur de har det på min gamla arbetsplats.

Vi har käkat lasagne, glass och snackat skit i flera timmar. Så himla roligt! Nathalie är en sån där vän, som man tror att man ser varje dag när man träffar henne, fast det egentligen är några månader sen… men det känns som man ses varje dag och har en miljon saker att prata om.

Här, på bilden, har vi kommit till glassefterrätten, som egentligen skulle vara krossad choklad-glass. Den här glassen gillade jag mycket när jag var liten och den var fortfarande väldigt god. Krossad choklad är dock min favorit. Tyvärr så verkar det vara fler som gillar den, för när jag skulle köpa den, fanns det så få kvar och de låg så långt in i frysdisken och magen var så stor att jag inte kunde nå den.

Gårdagens lunchdejt med Ankan

Gårdagens lunchdejt med Ankan

Igår träffade jag Ankan för att käka lite lunch. Jag ville passa på att träffa henne innan i morgon. I morgon flyttar nämligen Ankan och Robert. Det är inte så kul. Att de flyttar till Grebbestad gör det lite roligare. I Grebbestad är det väldigt fint och nu kan jag komma och hälsa på och automatiskt ha nånstans att bo. Väldigt praktiskt!

Jag valde i alla fall lunchställe. Jag valde att vi ville ta med oss sallad från Lilla Saluhallen och sitta nånstans ute, eftersom det var ganska fint väder igår. Ankan fick välja sittställe. Ankan valde att vi ville sitta i skuggan… vid älven. Det blåste och var kallt. Jag har aldrig uppskattat så mycket att få komma ut i solen igen tror jag (förutom möjligtvis, eller ganska självklart, HÄR)… så det var ett smart drag av Ankan.

Jag hoppas i alla fall, trots att Ankan är en dålig platsväljare, att de får det jättebra i Grebbestad och det ska bli superspännande att höra hur de har det, när de väl kommit dit.

En evighets jobbledigt!… och Anders-besök

En evighets jobbledigt!… och Anders-besök

Anders har vart här ikväll för första gången på jättejättelänge. Vi har spelat tv-spel. Anders tyckte det var så kul och han slapp tänka på massa annat en stund. Jag bjöd in Anders på fler tv-spelskvällar:

“Du får komma när du vill, jag kommer vara ledig läääänge nu!”

Sen insåg jag att jag faktiskt inte kommer jobba förrän den 26:e augusti igen, om det blir som planerat. Det är riktigt länge!

För övrigt, för den som undrar, blev jag sjukskriven och allt jag har att göra nu är alltså att vänta på att ninjan ska titta ut.

Förresten hade Anders med sig sushi, som vanligt. Dagen till ära premiäråt vi middag på nya uteplatsen, som nu nästan är klar.

20120903-225824.jpg

Bästa sättet att utnyttja de sista dagarna i frihet

Bästa sättet att utnyttja de sista dagarna i frihet

Semestern går mot sitt slut. För att vara exakt är det 9 timmar och 42 minuter tills jag börjar jobba igen. Den sista helgen i frihet tyckte jag var bra att spendera så här:

  • Sushi med Sussi
  • Titta när Calle byggt uteplats… och även varit stolpknuffare, en mycket viktig uppgift
  • Grillkväll med Tomas, Madde och Tove
  • Spöa bossen i Bubble Bobble, 8 -bitars, med Madde (på ca 15 “bara en gång till”-försök)
  • Besök av Angelica och Lisa. Vi har tydligen inte setts alla tillsammans på 9 år. Sorgligt, med tanke på att vi sågs tillsammans hela tiden på gymnasiet. Men nu har vi setts och det var precis som vanligt… hur kul som helst!
  • Måla lite på hyllan i badrummet
  • Kika på fotbollsmatch med världens bästa gäng, Råtorps IK, som kanske inte hade världens bästa dag just idag
  • Hitta 250 kr i en plånbok jag inte längre använder

Nu är det bara att inse att man är lite fången på jobbet, fast bara i 6 veckor till. Sen har jag semester i ytterligare 1 vecka, sen kommer jag vara mammaledig, så då är det bara att hoppas på att bebisen ploppar ut… helst med en snabbt, smärtfritt litet “plopp”.

Käka sushi med Sussi

Käka sushi med Sussi

Igår sysslade jag med lite tungvrickningsövningar. Jag käkade nämligen sushi med Sussi. Försök säga det rätt någorlunda fort. Inte så lätt som man kan tro. Trevligt var det i alla fall och Sussi tyckte helt klart det var värt en tur ända till Karlstad för att äta sushi. Jag hoppas sällskapet var värt lite också, men jag får nog erkänna att det verkade som sushin lockade mest.

Star Wars, helt frivilligt. Nöjd nu, Jeppe!?

Star Wars, helt frivilligt. Nöjd nu, Jeppe!?

Titta vilken burk jag valde till mitt lösgodis idag. Att jag valde Star Wars-burken beror mest på att det inte fanns några andra burkar, men ändå… jag hade kunnat stoppa godiset i en påse.

Den här burken har gjort det väldigt svårt att gå och smygäta godis. Jag kan nämligen inte ta fram burken utan att börja nynna på Star Wars-låten. Jag är inte alls insatt, så jag vet inte om det finns fler än en låt i Star Wars, men jag gissar på det. Det är här i alla fall den där: Daadaadaa daadada daadada.

Att det här är mest riktat till Jeppe beror på att han inte förstår hur folk inte kan gilla Star Wars. Så lite förstår han det att han var arg på mej jättelänge, för att jag inte gillar det… eller Calle hittade på det i alla fall, så jag vågade inte prata med honom. Men sen visade det sig att han inte var SÅ arg… bara lite… tror jag.
Jeppe gillar Star Wars så mycket att han tycker att min och Calles bebis ska heta Star Wars. Efter en liten diskussion har vi nu kompromissat till Chewie. Men om han nu gillar Star Wars så mycket förstår jag inte varför inte hans eget barn heter Star Wars. Jag tror det är bluff.

Crusaders betyder korsriddare

Crusaders betyder korsriddare

Idag har jag varit på mitt livs allra första match i amerikansk fotboll, en semifinal med Carlstad Crusaders. Det kändes lite som att Ankan och Robert, kanske mest Robert, ångrade sig bittert att de tog med mej, åtminstone i början på matchen. Jag hade ju aldrig sett amerikansk fotboll innan. Jag tänkte läsa på lite om reglerna innan jag åkte dit, men det var så hemskt många regler att jag inte orkade. Det resulterade självklart i att jag frågade om precis allting. Först frågade jag Ankan, men för att vara en sån som går på varje match, kunde hon förvånansvärt lite… eller egentligen ingenting. Inte mer än att hon kunde tala om att hennes knäskydd fick vara med på planen, men det hjälpte mej inte så mycket i mitt huvudbry om reglerna. Robert däremot, han kunde allt eller så hittade han på, jag vet ju egentligen ingen skillnad. Efter att ha förstått grunderna i spelet var det i alla fall riktigt kul att kolla.

En del saker tycker jag att vi borde överföra till våra matcher i Råtorp. När Crusaders gjorde touch down sköts det upp raketer. Jag tycker att, när Råtorp gör mål, ska det skjutas raketer.
Publiken hade vuvuzelor. Det borde Råtorpspubliken också kunna ha. Då skulle det kanske låta som att det är fler än 20 personer där.
Spelarna blev svalkade med en handduk med kallt vatten. Det kan väl inte vara så svårt att fixa till för Råtorp heller?

Finbesök från Örrrebrrro en helt vanlig söndag

Finbesök från Örrrebrrro en helt vanlig söndag

Idag har Malin varit och hälsat på. Det är märkligt, att fast vi inte setts på typ 10 år, så kändes det inte ett dugg konstigt. Det var inte tyst en sekund nästan och det var som att det var igår vi sågs senast. En hur bra dag som helst, där vi insåg att vi borde ta tag i ses-saken igen, snabbare än om 10 år.

Det som var lite tråkigt var att Karlstad inte direkt visade upp sig från sin fina sida. Malin, som ville se sig runt i Karlstad fick nöja sig med en båtbusstur i ösregn och att snabbt springa över stan i ösregn.
Som tur var levererade Edsvalla istället, för direkt vi kom hem började solen skina och Malin fick sig en liten rundtur i metropolen istället.

Eftersom jag, som vanligt, glömde ta kort när Malin var här, får ni istället en bild som jag ärligt snott från Malins facebook.

Han kräver inte så mycket, den där Anders

Han kräver inte så mycket, den där Anders

Robert och Lussan ska ju gifta sig i augusti. En kväll när Anders var här upptäckte jag att deras önskelista kommit upp på nätet, så vi läste den. Anders hade en enda kommentar till det hela:
“Jag hade önskat mej Worms-appen, stod inte den med?”

Nu är ju inte Worms-appen så himla dyr, så om den hade stått med på Anders lista hade jag lätt paxat den. Nu ska ju inte Anders gifta sig den närmsta tiden, vad jag vet, men om den står med på hans önskelista till jul kanske jag kan paxa den då istället.

Det är ganska lätt att göra Anders glad. För några år sen fick han en bilbana i julklapp av oss. Vad vi inte visste var att han önskat sig samma bilbana av sin mamma, men hon tyckte att han var aningen för gammal för en sån. Kan ni tänka er hur glad Anders blev när han fick den av oss istället?
Den enda nackdel jag faktiskt kan se med att köpa Worms-appen är att jag antagligen måste tvingas förlora i Worms väldigt många gånger efter jul sen.

Kanske inte jordens undergång, men ändå VÄLDIGT tragiskt

Kanske inte jordens undergång, men ändå VÄLDIGT tragiskt

Idag har jag gjort följande:

  • Varit på en timmes massage. Jag fick presentkort av Calle när jag fyllde år förra året. Jag har varit ganska snål på att plocka ut den sista massagen, kan man säga. Så snål att den höll på att frysa inne. Nu kom jag i alla fall iväg och det var hur skönt som helst.
  • Varit på lunch med Nathalie. Det var inte igår vi sågs och hade tid att snacka massa skit.
  • Sprungit på några kompisar från gymnasiet när jag var på Bergvik.

Allt detta borde ju göra dagen väldigt bra egentligen. Men det som hände efter allt detta kan jag liksom inte släppa och det lägger sig som ett stort, svart moln över min dag:

  • Tanten före mej i kön köpte de sista jordgubbarna!
Årets första dopp och Caroline-besök

Årets första dopp och Caroline-besök

Caroline överraskade med att komma på ett spontanbesök till Karlstad i helgen. Igår var det min tur att rå om henne.

Caroline hade förstått det här med att om man inte har lösenordet för att komma in hemma hos oss, är jordgubbar en bra lösning för att muta sig runt det. Det har egentligen inte så mycket med hennes besök att göra, utan en liten pik till andra besökande.

Efter att ha mött upp Caroline på stan tog vi en tur till metropolen Grums och stranden där. Jag kan stolt skryta med att jag tog årets första dopp. Calle och Caroline var lite mer badkrukor, men jag är van vid att omges av såna, så det gjorde inte så mycket.

Lite senare på kvällen lyckades jag lura med mej Caroline och se på när världens bästa gäng, Råtorp, spelade match.

En riktigt bra dag sammanfattningsvis.